Det har äntligen vänt, tror jag.
Vågar knappt tro det. Jag har inte varit lika illamående idag, knaprar Läkeroltabletter hela dagarna för att hålla illamåendet i schack men det är ok. Jag har inte sovit idag heller, bara vilat:)
Vi har varit på Läkarbesök nr 2 hos Onkologen idag. Och jag klagade över hur eländigt jag har haft det. Jag kommer att få en starkare illamåendemedicin inför nästa behandling så då hoppas jag att det blir bättre. Vi pratade också om följande behandlingar. De tre sista behandlingarna är med en annan cytostatika som kräver lite annan medicin bl.a en hel del cortison och smärtstillande eftersom den vanligaste biverkningen är smärta i kroppen.
Om allt går som planerat är sista gången den 21/3, då drar de ut PICClinen oxå:) Sen blir det ca tre veckors återhämtning innan strålningen sätter igång någon gång i april. Efter strålingen sätts den endokrina behandlingen igång med tabletter. De har lite problem med vad de ska ge mig eftersom den som finns för premenstruella kvinnor (före klimakteriet) höjer risken för blodproppar och det är inget att rekomendera om man är APC resistent. Nu tar jag ju sprutor med blodförtunnande men det kan man inte göra i 5-10 år. Förmodligen måste jag, genom sprutor eller operation försättas i klimakteriet och sen äta den medicin som är för de som är postmenstruella kvinnor. Jag har dock hört att effekten inte är lika bra:( men att få en stroke är ju inte heller bra...Pest eller Kolera???? Måste ta reda på mer om detta, har ju några månader på mig och har jag tur hinner forskningen komma fram till något revolutionerande bra "för såna som jag" innan sommaren.
Är lite förvånad över att jag fortfarande sitter upp...och naturligtvis glad. Ikväll blir det godnattsaga för Lillskruttan, det känner jag att jag orkar. För visst är det bäst när allt är "som vanligt".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar