Nu har snön kommit till södra Skåne! Lillsessan är överlycklig, hon älskar snö. Som vanligt sker en mängd olyckor eftersom skåningarna blir överraskade av att det vita som lägger sig på marken kräver lite fartanpassningar. Äldsta dottern som håller på att övningsköra är nog glad att hon inte ska köra upp än, nu får hon tillfälle att träna lite vinterkörning också. På tal om körkort så ska jag hämta mitt nya imorgon, tror att det är tur att jag slipper både teoridel och uppkörning.
Vår "jobbmejl" har blivit uppdaterad...de har då lyckats skapa en förfärlig oordning i våra adresslistor och det är bara kaos i hela systemet. De har tagit bort funktioner som vi använt oss mycket av och nu har vi ägnat oräkneliga timmar åt att försöka bringa ordning i detta. De säger att det är såhär nu och att det bara är att acceptera!!!! Blir man upprörd? Ja! (Hehe, tänk att jag kan bli upprörd över något sånt...jag är definitivt på väg tillbaka) Nu har vi så mycket kopplat till denna domän så det är inte bara att byta.....Det har blivit många sena kvällar den senaste veckan och tyvärr har vi nog minst en veckas jobb kvar innan det är ordning igen. Min högerarm gillar inte att sitta såhär vid datorn, ja inga av mina leder gillar det nåt vidare, jag försöker dela upp tiden, ta pauser, göra lite armgymnastik mm.
Min kropp behöver träning, träning, träning så att jag kan röra mig, jag blir så stel om jag hoppar över en dag och det gör ont att få lederna att fungera. Jag har svårt att få tiden att räcka till träningen, helst ska jag träna på förmiddagen eftersom jag är alldeles för trött på kvällen och då måste jag ju jobba! Hm får se hur jag löser det. Förhoppningsvis kommer jag så småningom att bli piggare även på eftermiddagen/kvällen så att jag orkar träna på kvällen också. Nog med gnäll, jag lever och mår hyfsat bra de allra flesta dagar och det är bra:)
Idag har Lillsessan börjat på Kung Fu, hon har haft jätteroligt och var sååå trött när vi körde hem. Hon åt två tallrikar soppa, sen spelade vi spel och sen somnade hon sött på 5 sek.
...och tack för en trevlig lunch idag Lotta!
onsdag 29 januari 2014
onsdag 22 januari 2014
Glad och mätt
Idag har jag jagat anastrozol! Den jag fick sist har varit bäst så den vill jag ha. Den kostar 53 kr och det betalar jag gärna. Problemet var att den var slut och inte gick att beställa!!!!! Till slut visade det sig att ett apotek hade 2 askar och jag körde dit. Då visar det sig att de är för gamla!!!!! arghz så det hela slutade med att jag fick ännu en ny sort. ....det är bara att hoppas att jag slipper huvudvärk och biverkningar. ...
Ikväll var vi med andra adoptivfamiljer och tittade och lyssnade på kinesisk dans och musik. Detär en grupp från Kunming som är på turne som kom och gjorde en liten specialföreställning. Barnen fick prova instrument och testa att dansa med dukar, burkar och sjalar. Så roligt! Sen var det fika och pyssel :-)
Make och Lillsessan körde mig till en restaurang direkt efter föreställningen. Jag skulle träffa mina "gamla" kollegor som jobbar som förskolechefer där jag jobbade förut. Så roligt att träffa dem. Förra gången hade jag precis varit på mammografi och förstått att det inte var så bra. Vi har haft lite kontakt under tiden jag varit sjuk och det var så härligt att sitta och prata och äta gott och skratta tillsammans igen. Ett härligt gäng tjejer! Tack Katrin, Sofie, Polly och Tina för en trevlig kväll och extra tack till Katrin för skjutsen och en extra pratstund. Kram
Ikväll var vi med andra adoptivfamiljer och tittade och lyssnade på kinesisk dans och musik. Detär en grupp från Kunming som är på turne som kom och gjorde en liten specialföreställning. Barnen fick prova instrument och testa att dansa med dukar, burkar och sjalar. Så roligt! Sen var det fika och pyssel :-)
Make och Lillsessan körde mig till en restaurang direkt efter föreställningen. Jag skulle träffa mina "gamla" kollegor som jobbar som förskolechefer där jag jobbade förut. Så roligt att träffa dem. Förra gången hade jag precis varit på mammografi och förstått att det inte var så bra. Vi har haft lite kontakt under tiden jag varit sjuk och det var så härligt att sitta och prata och äta gott och skratta tillsammans igen. Ett härligt gäng tjejer! Tack Katrin, Sofie, Polly och Tina för en trevlig kväll och extra tack till Katrin för skjutsen och en extra pratstund. Kram
tisdag 21 januari 2014
Hejdå Rosa!
Sonens marsvin, Rosa är död. 7 1/2 år blev hon, en hög ålder på ett litet marsvin. Lite sorgligt men väntat. Nu springer hon runt i marsvinshimlen tillsammans med våra andra marsvin och leker bland maskrosbladen.
Rosa som liten marsvinsunge
onsdag 15 januari 2014
9 år!
Idag fyller hon 9 år, min yngsta prinsessa. Min kloka, roliga, generösa, vackra dotter ♡
Idag, precis som alla andra födelsedagar sänder jag en tanke till en kvinna i Kina som för 9 år sen födde och samtidigt tog beslutet att lämna henne....jag undrar vad som fick henne att fatta det beslutet. Ett beslut som kanske blev hennes stora sorg och som blev min stora lycka.
Grattis på födelsedagen!
Vi har firat med paket, legobyggande, tittat på Monster High film, ätit kinamat och både storebror och storasyster har lekt med den nyblivna nioåringen.
Idag, precis som alla andra födelsedagar sänder jag en tanke till en kvinna i Kina som för 9 år sen födde och samtidigt tog beslutet att lämna henne....jag undrar vad som fick henne att fatta det beslutet. Ett beslut som kanske blev hennes stora sorg och som blev min stora lycka.
Grattis på födelsedagen!
Vi har firat med paket, legobyggande, tittat på Monster High film, ätit kinamat och både storebror och storasyster har lekt med den nyblivna nioåringen.
måndag 13 januari 2014
Klämdag
I gång/månad gäller det att klämma lite extra, ja att hålla koll så att allt känns ok, hur det nu kan göra det i ett opererat, strålat bröst...men i alla fall hålla koll.
Jag försöker att hålla mig till 1 gång/månad men det är inte så lätt. Så fort något känns lite konstigt, ömt eller liknande skenar tankarna iväg. Jag upptäckte en liten svullnad ganska högt upp mot bröstbenet för ett par veckor sen och den finns ju kvar. Kommer ihåg att den första läkaren jag hade tyckte att det kändes lite underligt just där så de gjorde en extra biopsi och ultraljud där och den visade ingenting. Kanske har den lilla svullnaden, som inte syns och inte heller känns alla gånger, alltid funnits där och det känns faktiskt ungefär likadant på andra sidan....
Jag fick min månadsspruta idag och passade på att prata med sköterskan om min oro, jag tror jag ska försöka ta det lite coolare, men det är banne mig inte så lätt. Som vanligt fick jag en slags migränliknande huvudvärk ett par timmar efter sprutan och förmodligen får jag den i ett par dagar till om allt är som vanligt. Starka grejer det där som de sprutar in men livsnödvändigt!!!
I eftermiddags kom den första snön! Lillsessan rusade ut och gjorde snöänglar, det fanns tyvärr inte tillräckligt med snö för att göra en snögubbe men det kommer kanske inatt.
Igår var jag och tränade igen, 4 veckors uppehåll men det kändes bra i alla fall. Jag har inte haft några problem med mina leder i USA och det onda i foten + nästan hela svullnaden har försvunnit. Härligt att kunna gå och röra sig utan smärtor:) Jag tror att värmen spelar stor roll och nu i den bistra kylan, regnet och rusket i Sverige kommer ledproblemen igen. Höfterna är värst just nu och fingrarna är stela igen på morgonen. "Måste" kanske åka på fler värmeresor under hösten och vintern i fortsättningen. Undrar om Region Skåne sponsrar rehabresor för cancerfria patienter som får behandling för att inte bli sjuka igen???
Jag försöker att hålla mig till 1 gång/månad men det är inte så lätt. Så fort något känns lite konstigt, ömt eller liknande skenar tankarna iväg. Jag upptäckte en liten svullnad ganska högt upp mot bröstbenet för ett par veckor sen och den finns ju kvar. Kommer ihåg att den första läkaren jag hade tyckte att det kändes lite underligt just där så de gjorde en extra biopsi och ultraljud där och den visade ingenting. Kanske har den lilla svullnaden, som inte syns och inte heller känns alla gånger, alltid funnits där och det känns faktiskt ungefär likadant på andra sidan....
Jag fick min månadsspruta idag och passade på att prata med sköterskan om min oro, jag tror jag ska försöka ta det lite coolare, men det är banne mig inte så lätt. Som vanligt fick jag en slags migränliknande huvudvärk ett par timmar efter sprutan och förmodligen får jag den i ett par dagar till om allt är som vanligt. Starka grejer det där som de sprutar in men livsnödvändigt!!!
I eftermiddags kom den första snön! Lillsessan rusade ut och gjorde snöänglar, det fanns tyvärr inte tillräckligt med snö för att göra en snögubbe men det kommer kanske inatt.
Igår var jag och tränade igen, 4 veckors uppehåll men det kändes bra i alla fall. Jag har inte haft några problem med mina leder i USA och det onda i foten + nästan hela svullnaden har försvunnit. Härligt att kunna gå och röra sig utan smärtor:) Jag tror att värmen spelar stor roll och nu i den bistra kylan, regnet och rusket i Sverige kommer ledproblemen igen. Höfterna är värst just nu och fingrarna är stela igen på morgonen. "Måste" kanske åka på fler värmeresor under hösten och vintern i fortsättningen. Undrar om Region Skåne sponsrar rehabresor för cancerfria patienter som får behandling för att inte bli sjuka igen???
söndag 12 januari 2014
Hemma igen
3 veckor, så länge det känns när man planerar och så fort tiden går när man väl är där. Och så fort man kommer in i gamla hjulspår igen.
Vi landade 6.50 tisdagmorgon, det var kallt och regnigt, ruggigt och vi var ganska trötta. Härligt att vara hemma igen i vårt kära hus och skönt att allt bagage kom med till Kastrup. Vi sov en stund på fm men orkade hålla oss vakna resten av dagen så vi la oss i tid på kvällen och somnade gott. Maken stack till jobbet i vanlig tid på onsdagen men det var svårt att väcka Lillsessan. Hon fick sovmorgon och så lämnade jag henne i skolan lagom till tiorasten och sen körde jag och jobbade ett par timmar.
Jag tycker att det fungerat ganska bra att ställa om tiden igen, sonen som inte börjar skolan förrän 13/1 har dock sovit länge på dagarna, får se hur det går imorgon.
Vi har haft en fantastisk resa. Den som vi längtat så länge efter, längtat och väntat och blivit besvikna för att sen kunna längta igen men knappt vågat tro att vi skulle komma iväg och så var vi plötsligt där! Att leva så nära inpå varandra är inget problem, vi fixar det alldeles utmärkt, inga bråk, inga konflikter, snarare skönt att vara nära, att göra saker tillsammans, att ha roligt och stundtals lite tråkigt, att ta hänsyn till varandra, att vara vi, tillsammans ♡ Jag upplevde inte att vi hade några direkta "surare" heller, jag en gång och maken en gång och Lillsessan några gånger.....Men det fick jag ju veta att jag visst hade varit sur fler gånger :( och ja, jag kom ju ihåg det de berättade men jag upplevde inte det så själv. När jag blir stressad då kommer "suret" som ett paket på posten, när jag inser att jag inte orkar eller klarar det som jag brukar då kommer "suret", när vi efter en lång dag står och ska bestämma vad vi ska äta då fungerar inte min hjärna, det blir en hjärnkolaps och ja då blir jag irriterad, mest på mig själv men även över att de glömmer att jag faktiskt inte är som vanligt alltid. De får helt enkelt vänja sig vid den här nya mamman. Det är bara 3 månader sen jag fick beskedet att allt ser bra ut, det är ganska kort tid. Det tog en sekund att förstöra när jag fick diagnosen men det kommer att ta år att reparera....
Nåväl, det allra bästa på resan, förutom att vara tillsammans, var definitivt delfinsimningen!!!
Sen var Harry Potter området på Islands of Adventure nästa favorit, färden med airboaten ut i Everglades var också häftig och tro det eller ej men skyfallet i Key West var absolut en upplevelse.
En kul bild:
Här kan man ta med gammelmormor på shoppingtur :)
Och sen träffade vi två kändistjejer på denna resan, det har jag alldeles glömt bort att berätta: Lillbabs på Kastrup när vi var på väg till New York och naturligtvis Frihetsgudinnan när vi flög in över New York :)
Vi landade 6.50 tisdagmorgon, det var kallt och regnigt, ruggigt och vi var ganska trötta. Härligt att vara hemma igen i vårt kära hus och skönt att allt bagage kom med till Kastrup. Vi sov en stund på fm men orkade hålla oss vakna resten av dagen så vi la oss i tid på kvällen och somnade gott. Maken stack till jobbet i vanlig tid på onsdagen men det var svårt att väcka Lillsessan. Hon fick sovmorgon och så lämnade jag henne i skolan lagom till tiorasten och sen körde jag och jobbade ett par timmar.
Jag tycker att det fungerat ganska bra att ställa om tiden igen, sonen som inte börjar skolan förrän 13/1 har dock sovit länge på dagarna, får se hur det går imorgon.
Vi har haft en fantastisk resa. Den som vi längtat så länge efter, längtat och väntat och blivit besvikna för att sen kunna längta igen men knappt vågat tro att vi skulle komma iväg och så var vi plötsligt där! Att leva så nära inpå varandra är inget problem, vi fixar det alldeles utmärkt, inga bråk, inga konflikter, snarare skönt att vara nära, att göra saker tillsammans, att ha roligt och stundtals lite tråkigt, att ta hänsyn till varandra, att vara vi, tillsammans ♡ Jag upplevde inte att vi hade några direkta "surare" heller, jag en gång och maken en gång och Lillsessan några gånger.....Men det fick jag ju veta att jag visst hade varit sur fler gånger :( och ja, jag kom ju ihåg det de berättade men jag upplevde inte det så själv. När jag blir stressad då kommer "suret" som ett paket på posten, när jag inser att jag inte orkar eller klarar det som jag brukar då kommer "suret", när vi efter en lång dag står och ska bestämma vad vi ska äta då fungerar inte min hjärna, det blir en hjärnkolaps och ja då blir jag irriterad, mest på mig själv men även över att de glömmer att jag faktiskt inte är som vanligt alltid. De får helt enkelt vänja sig vid den här nya mamman. Det är bara 3 månader sen jag fick beskedet att allt ser bra ut, det är ganska kort tid. Det tog en sekund att förstöra när jag fick diagnosen men det kommer att ta år att reparera....
Nåväl, det allra bästa på resan, förutom att vara tillsammans, var definitivt delfinsimningen!!!
Sen var Harry Potter området på Islands of Adventure nästa favorit, färden med airboaten ut i Everglades var också häftig och tro det eller ej men skyfallet i Key West var absolut en upplevelse.
En kul bild:
Här kan man ta med gammelmormor på shoppingtur :)
Och sen träffade vi två kändistjejer på denna resan, det har jag alldeles glömt bort att berätta: Lillbabs på Kastrup när vi var på väg till New York och naturligtvis Frihetsgudinnan när vi flög in över New York :)
måndag 6 januari 2014
Hemresa
Så sitter vi då här på flygplatsen efter en ganska sömnlös natt. Ac:n i vårt rum gick inte att stänga av och stundtals lät den som en lastbilsmotor...när den väl tystnade då kom TÅGET och SIGNALERADE glatt!!!! Lägg därtill en "propeller" i sängen och mycket tankar på hela resan och på hur det blir när vi kommer hem igen. Nåja, fick väl 2 timmars sömn ungefär så det går nog bra.
Incheckningen gick bra och grabbarna har precis fixat frukost och nu ska jag och äldsta prinsessan se vad vi vill ha till frukost. Flyget går om 2 timmar sen är det några timmars väntan i New York. Beräknad hemkomst 7.10 svensk tid och mitt i natten för oss, det gäller att hålla sig vaken hela tisdagen för på onsdag är det jobb och skola igen.
Somliga kan konsten att koppla av i alla situationer ♡♡♡
Incheckningen gick bra och grabbarna har precis fixat frukost och nu ska jag och äldsta prinsessan se vad vi vill ha till frukost. Flyget går om 2 timmar sen är det några timmars väntan i New York. Beräknad hemkomst 7.10 svensk tid och mitt i natten för oss, det gäller att hålla sig vaken hela tisdagen för på onsdag är det jobb och skola igen.
Sol
Sol!!!!
Vi checkade ut och la oss sen vid poolen ett par timmar. Jätteskönt med sol igen efter gårdagens regn. Bad i poolen och lite solsken som torkade våra våta skor (obs regnväta inte tåbira)
Fyra timmars bilfärd tillbaka till Fort lauderdale.
Den här sista natten ska vi bo på ett Red roof hotell....inte riktigt det vi är vana vid och då vill jag påstå att vi varken är bortskämda eller rika...
En sista omorganisation av resväskorna så är vi klara inför hemfärden.
Vi checkade ut och la oss sen vid poolen ett par timmar. Jätteskönt med sol igen efter gårdagens regn. Bad i poolen och lite solsken som torkade våra våta skor (obs regnväta inte tåbira)
Fyra timmars bilfärd tillbaka till Fort lauderdale.
Den här sista natten ska vi bo på ett Red roof hotell....inte riktigt det vi är vana vid och då vill jag påstå att vi varken är bortskämda eller rika...
En sista omorganisation av resväskorna så är vi klara inför hemfärden.
REGN
Vad hände med den soliga väderprognosen? Vi vaknade till ett ösregn men hoppades att det skulle vara en skur eller två...
Jag är jätteförkyld och sov ett par timmar men på eftermiddagen trotsade vi regnet och tog bussen till stan. Vi åt på en thairrestaurang och regnet fortsatte att vräka ner. T.om key westborna tyckte att det var mycket. Gatorna blev till åar och regnet nådde oss till vaderna. Man kom liksom till en punkt när det inte spelade någon roll om man hade paraply eller inte. ALLT var genomvått!
Nåja, nu har vi provat på ett riktigt regnoväder också och den berömda key lime pien är smakad. Alla caféer, bagerier och restauranger säger att just deras är den allra bästa och visst var den god fast lite för mycket limesmak....
Jag är jätteförkyld och sov ett par timmar men på eftermiddagen trotsade vi regnet och tog bussen till stan. Vi åt på en thairrestaurang och regnet fortsatte att vräka ner. T.om key westborna tyckte att det var mycket. Gatorna blev till åar och regnet nådde oss till vaderna. Man kom liksom till en punkt när det inte spelade någon roll om man hade paraply eller inte. ALLT var genomvått!
Nåja, nu har vi provat på ett riktigt regnoväder också och den berömda key lime pien är smakad. Alla caféer, bagerier och restauranger säger att just deras är den allra bästa och visst var den god fast lite för mycket limesmak....
lördag 4 januari 2014
Key West
Det tar 4 timmar effektiv körtid från Fort laudedale till Key West. Då räknar man inte med ev köer.
När man kommer ner till Florida keys börjar den vackra utsikten på allvar. Hela vägen består av öar och broar som man kör på, vatten på båda sidor, båtar, fåglar bla pelikaner....
Hotellet ligger 50 meter från havet. Vi har två rum och vi tjejer bor tillsammans. Det går buss till och från stan var 30:e minut. Solnedgången är ett måste att se här i Key West så vi tog bussen ner vid 17. Massor med folk hade samlats vid kajen och så strax före klockan sex gick solen ner....
När man kommer ner till Florida keys börjar den vackra utsikten på allvar. Hela vägen består av öar och broar som man kör på, vatten på båda sidor, båtar, fåglar bla pelikaner....
Hotellet ligger 50 meter från havet. Vi har två rum och vi tjejer bor tillsammans. Det går buss till och från stan var 30:e minut. Solnedgången är ett måste att se här i Key West så vi tog bussen ner vid 17. Massor med folk hade samlats vid kajen och så strax före klockan sex gick solen ner....
Och ja, det var mycket vackert.
Det var ett mysigt centrum med affärer, restauranger och barer. Hardrock café ligger här så vi åt middag där och sen åt barnen glass. Vi tog bussen tillbaka och gick direkt ner till poolen. Varmt i vattnet och jacuzzin, mm va gött! Två dagar kvar innan flyget tar oss hemåt....
fredag 3 januari 2014
Sista dagen
Oj vad Lillsessan varit febrig, det är så otäck när vår lilla duracellkanin är så utslagen :-( Tack och lov släppte febern strax efter lunch idag och hon ville ha lagt lunch. Äldsta prinsessan är fortfarande jätteförkyld :-(
Det blev en lugb eftermiddag i skuggan vid poolen med nintendospel och bokläsning.
Maken gjorde det vi egenligen planerat, åkte watertaxi. Ganska häftigt att man kan ta taxi på kanalerna här och åka runt och titta på alla lyxvillor med tillhörande lyxbåtar b.la Steven Spielberg.
Vi åt middag på en italiensk restaurang precis här i närheten. Pizzorna var gigantiska men det går så bra att få med sig hem.
Nu hoppas vi på en lång lugn natt innan bilen tar oss till Key West.
Det blev en lugb eftermiddag i skuggan vid poolen med nintendospel och bokläsning.
Maken gjorde det vi egenligen planerat, åkte watertaxi. Ganska häftigt att man kan ta taxi på kanalerna här och åka runt och titta på alla lyxvillor med tillhörande lyxbåtar b.la Steven Spielberg.
Vi åt middag på en italiensk restaurang precis här i närheten. Pizzorna var gigantiska men det går så bra att få med sig hem.
Nu hoppas vi på en lång lugn natt innan bilen tar oss till Key West.
torsdag 2 januari 2014
Feber
Lillsessan fick feber inatt :-( hon har sovit mest hela dagen och mår inte så bra stackarn. Hoppas att hon är bättre imorgon.
Vi andra har börjat packa. På fredag kör vi ner till Key West och vi försöker organisera klokt i väskorna.
I förmiddags gick make och son till Gallerian och kom tillbaka helt lyriska, det var 50% på reapriset. ...Jag och äldsta dottern gick en runda på eftermiddagen och kom hem med lite påsar vi också.
Lillsessan tittar på film med brorsan. Nallen hade grabbarna med sig från shoppingen till sjuklingen ♡
Vi andra har börjat packa. På fredag kör vi ner till Key West och vi försöker organisera klokt i väskorna.
I förmiddags gick make och son till Gallerian och kom tillbaka helt lyriska, det var 50% på reapriset. ...Jag och äldsta dottern gick en runda på eftermiddagen och kom hem med lite påsar vi också.
Välkommen 2014 ☆☆☆☆
En tillbakablick:
Det tuffaste året någonsin lägger jag bakom mig, vi lägger det bakom oss, för det har varit jobbigt för oss alla. Visst har det varit jag som har gått genom dessa helvetiska behandlingarna och varit sjuk men det är inte lätt att stå bredvid heller.
Cancern har lämnat ärr, både fysiska och psykiska, den har gett oss en sårbarhet och ödmjukhet inför livet och ett annat sätt att uppskatta det vi har. Att vandra ett tag med döden flåsande i nacken är en fruktansvärd erfarenhet som jag hoppas att ni slipper. Rädslan över att det ska komma tillbaka är stor men det är inte längre det första jag tänker på när jag vaknar. Vi går lite tillsammans genom livet, cancerrädslan och jag men hen går lite bakom. Det sista jag ber om innan jag somnar är att ingen ska behöva drabbas av detta.
Sorgen och ångesten över att barnen har varit tvungna att leva i detta är stor, rädslan att det ska ha påverkat dem negativt, att jag inte har orkat och fortfarande inte orkar som vanligt.....tur att de är så fantastiska och unika mina ungar ♡♡♡
Familjen:
Lillsessan fyllde 8 år och firades med kalas. Barnkalaset ville hon så gärna ha på Leos lekland så det fick hon såklart. Detta året har läsningen tagit fart ordentligt och hon har ständig minst två böcker igång precis som jag :-) Hon simmar som en fisk, har lärt sig att hjula och har låtit håret växa så det når ner till rumpan.
Äldsta prinsessan fyllde 19 år och kämpade sig genom sista terminen på gymnasiet. Studenten var härlig och sen fick hon jobb min duktiga dotter och hon har precis fått veta att hon får fortsätta på jobbet:-) Körkortet håller hon på med. Pojkvännen har gjort sitt intåg i familjen. En modig ung man som kom mitt i mina behandlingar och han har inte backat vare sig för skallighet, trötthet, infektioner mm och stått ut med en ganska så tung period i vårt liv. Tack O, tror att många andra lagt benen på ryggen när peruken hamnade på sniskan :-)
Sonen fyllde 16....och gick ut 9:an med bra betyg. Han klarade en audition inför gymnasiet och kom in på den utbildningen som han önskade. För första gången på många år trivs han med skolarbetet och gör t.om läxorna och får bra resultat på proven.
Arbetet:
Jag kan inte nog tacka min kollega och vän Cecilia som tog beslutet att arbeta heltid med vårt företag när jag blev sjuk. Hon drog ensam runt på föreläsningar och skötte allt det praktiska, kom med nya idéer och tack vare det har jag under hösten tagit beslutet att ta tjänstledigt från mitt gamla jobb. Jag vet inte om jag hade varit så modig som Cecilia. Kram vännen♡
Maken arbetar kvar men har inte kunnat resa som förut eftersom jag har mått så dåligt. Inte en enda gång har jag hört honom beklaga sig över att han periodvis varit både mamma och pappa och samtidigt jobbat mer än heltid. Stadigt har han varit med på läkarbesök och behandlingar och servat med allehanda ting när jag mått dåligt. 20 år som gifta ♡
Mera och flera:
Och så är det mina systrar som vakat över mig som hökar :-) De har ringt, skickat kort och paket och kommit på besök. Att ringa eller sms:a mitt i natten har varit helt ok ♡
Mina föräldrar, de godaste man kan tänka sig ♡
Våra trevliga, underbara vänner, som varit med oss genom året och gett oss mycket glädje och trevliga stunder och minnen ♡
I eländet under året har det mitt ibland allt funnits plats för härliga stunder, resan till Kreta och dagar som vi har firat att det varit sista behandlingarna och naturligtvis att allt gav resultat och att jag numera är cancerfri. 50 årskalas med goa Lotta som jag är så glad att jag kunde vara med på. Resan vi är på just nu med b.la delfinerna är fantastisk.
Lyckan över att kunna börja jobba igen, trots att hjärnan inte hänger med som vanligt igen, att kunna träffas utan att tänka på infektionsrisken, att mycket är som vanligt igen trots att mycket återstår. Livet är härligt, livet är värdefullt, livet är skört, livet är tillbaka!
Idag firar vi nyår i Florida, vi har badat, ätit en god middag, spelat "galenpanna" och varit tillsammans. Tyvärr är båda prinsessorna förkylda men det har trots det varit ett bra slut på 2013.
Så nu önskar jag er alla ett
Gott Nytt och friskt 2014 ♡
Välkommen 2014!!!
Det tuffaste året någonsin lägger jag bakom mig, vi lägger det bakom oss, för det har varit jobbigt för oss alla. Visst har det varit jag som har gått genom dessa helvetiska behandlingarna och varit sjuk men det är inte lätt att stå bredvid heller.
Cancern har lämnat ärr, både fysiska och psykiska, den har gett oss en sårbarhet och ödmjukhet inför livet och ett annat sätt att uppskatta det vi har. Att vandra ett tag med döden flåsande i nacken är en fruktansvärd erfarenhet som jag hoppas att ni slipper. Rädslan över att det ska komma tillbaka är stor men det är inte längre det första jag tänker på när jag vaknar. Vi går lite tillsammans genom livet, cancerrädslan och jag men hen går lite bakom. Det sista jag ber om innan jag somnar är att ingen ska behöva drabbas av detta.
Sorgen och ångesten över att barnen har varit tvungna att leva i detta är stor, rädslan att det ska ha påverkat dem negativt, att jag inte har orkat och fortfarande inte orkar som vanligt.....tur att de är så fantastiska och unika mina ungar ♡♡♡
Familjen:
Lillsessan fyllde 8 år och firades med kalas. Barnkalaset ville hon så gärna ha på Leos lekland så det fick hon såklart. Detta året har läsningen tagit fart ordentligt och hon har ständig minst två böcker igång precis som jag :-) Hon simmar som en fisk, har lärt sig att hjula och har låtit håret växa så det når ner till rumpan.
Äldsta prinsessan fyllde 19 år och kämpade sig genom sista terminen på gymnasiet. Studenten var härlig och sen fick hon jobb min duktiga dotter och hon har precis fått veta att hon får fortsätta på jobbet:-) Körkortet håller hon på med. Pojkvännen har gjort sitt intåg i familjen. En modig ung man som kom mitt i mina behandlingar och han har inte backat vare sig för skallighet, trötthet, infektioner mm och stått ut med en ganska så tung period i vårt liv. Tack O, tror att många andra lagt benen på ryggen när peruken hamnade på sniskan :-)
Sonen fyllde 16....och gick ut 9:an med bra betyg. Han klarade en audition inför gymnasiet och kom in på den utbildningen som han önskade. För första gången på många år trivs han med skolarbetet och gör t.om läxorna och får bra resultat på proven.
Arbetet:
Jag kan inte nog tacka min kollega och vän Cecilia som tog beslutet att arbeta heltid med vårt företag när jag blev sjuk. Hon drog ensam runt på föreläsningar och skötte allt det praktiska, kom med nya idéer och tack vare det har jag under hösten tagit beslutet att ta tjänstledigt från mitt gamla jobb. Jag vet inte om jag hade varit så modig som Cecilia. Kram vännen♡
Maken arbetar kvar men har inte kunnat resa som förut eftersom jag har mått så dåligt. Inte en enda gång har jag hört honom beklaga sig över att han periodvis varit både mamma och pappa och samtidigt jobbat mer än heltid. Stadigt har han varit med på läkarbesök och behandlingar och servat med allehanda ting när jag mått dåligt. 20 år som gifta ♡
Mera och flera:
Och så är det mina systrar som vakat över mig som hökar :-) De har ringt, skickat kort och paket och kommit på besök. Att ringa eller sms:a mitt i natten har varit helt ok ♡
Mina föräldrar, de godaste man kan tänka sig ♡
Våra trevliga, underbara vänner, som varit med oss genom året och gett oss mycket glädje och trevliga stunder och minnen ♡
I eländet under året har det mitt ibland allt funnits plats för härliga stunder, resan till Kreta och dagar som vi har firat att det varit sista behandlingarna och naturligtvis att allt gav resultat och att jag numera är cancerfri. 50 årskalas med goa Lotta som jag är så glad att jag kunde vara med på. Resan vi är på just nu med b.la delfinerna är fantastisk.
Lyckan över att kunna börja jobba igen, trots att hjärnan inte hänger med som vanligt igen, att kunna träffas utan att tänka på infektionsrisken, att mycket är som vanligt igen trots att mycket återstår. Livet är härligt, livet är värdefullt, livet är skört, livet är tillbaka!
Idag firar vi nyår i Florida, vi har badat, ätit en god middag, spelat "galenpanna" och varit tillsammans. Tyvärr är båda prinsessorna förkylda men det har trots det varit ett bra slut på 2013.
Så nu önskar jag er alla ett
Gott Nytt och friskt 2014 ♡
Välkommen 2014!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)