torsdag 31 december 2015

Året som har gått

2015
En liten tillbakablick på året som har gått

Min familj, min underbara familj. Vad vore jag utan er? Ingenting. Jag älskar er till stjärnorna och månen och tillbaka igen. Ni fina, fantastiska, så mycket vi får uppleva tillsammans. Jag är så tacksam att jag får finnas hos er. Varje sekund, varje minut, varje timme och dag, varje stund är jag lycklig för att jag har er, NI är det som gör mig hel.
Båda de äldsta har berikat vår familj med pojk- resp. flickvän och det är så härligt att möta dessa ungdomar, vi har ofta långa middagar och diskussioner och att ta del av deras tankar och visioner är underbart och utvecklande. Ibland är vi 7 vid matbordet och ibland 3 eller faktiskt bara 2 eftersom även Lillsessan gör sina små utflykter på kvällstid. Att hitta tillbaka till tvåsamheten, att bara vara vi igen maken och jag, efter 22 år med barn, det tror jag att vi står inför ännu mer nästa år.

Jobba bör man och betala skatt och moms och 2015 är året då det börjar gå riktigt bra för vårt lilla företag. Äntligen kan vi få en lön varje månad och vi håller andan, kan det vara så att vår dröm slår in, att vi kan leva på detta så underbara, roliga och omväxlande arbete. Vi har redan våren nästan fullbokad. Fantastiskt!!! Cecilia, min envisa, sega, uthålliga parhäst, vi har gått genom många svåra saker de senaste åren, vad vore dagarna utan dina idéer och upptåg? Glad över alla människor som jag träffar, de utmaningar jag ställs inför och känslan av tillfredsställelse när allt går bra.
Maken bytte jobb i höstas efter mycket funderande fram och tillbaka. Man vet vad man har men inte vad man får...men han trivs bra och jag tror att det t.om kommer att bli mycket bra.
Äldsta dottern bytte utbildning från Biomedicin till Sjuksköterska och hon trivs mycket bättre. Sonen fortsätter på gymnasiet och nu är det sista året, student 2016! jisses vad dessa åren har gått fort. Lillsessan har lämnat lågstadiet, bytt skola och klass och höstens termin har varit påfrestande men nu går det mycket bättre.

Årets mest fantastiska resa var resan tillbaka till Kina, alla upplevelser och de djupa vänskapsband som knöts ännu hårdare och mest känslosamt var mötet med Lillsessans fosterföräldrar. Många pusselbitar som är viktiga för livspusslet.
Sen hade vi det så bra på vår resa till Manchester, så härligt att vara tillsammans så mycket och vilket härligt bröllop.
Sonen har varit på sin första resa utan oss och han klarade sig alldeles utmärkt (Ungern), övriga i sällskapet åkte på en matförgiftning men han och flickvännen slapp undan. Och så är det ju alla småresor i Sverige som har varit roliga, till Gransnäs, Kalmar, Öland, Simrishamn, Brantevik, Kullaberg och alla möten med våra vänner nya såväl som gamla.

Cancer, jag är så tacksam och glad över att Magnetröntgen visade att den där lilla pricken som har spökat i bakhuvudet inte har förändrat sig någonting och således är ofarlig. Det känns som att få livet tillbaka, hoppet, lyckan och glädjen är underbart. Oron över att bli sjuk igen finns alltid men den oron tar mindre och mindre plats. Jag är glad över att ha passerat tre årsgränsen som gör att återfallsrisken minskar. Jag blir dock ständigt påmind om att bröstcancer är inget att leka med, visserligen blir de flesta numera cancerfria och lever fortfarande efter 5 år men därefter finns det för lite eller ingen statistik. Det är många som har dött detta året...många som mist sina nära och kära som nu måste hitta en ny vardag utan de älskade.
Ta hand om varandra och ta vara på varje dag som om den vore den sista!
 
TACK 2015 för det som du bjöd på, nu hälsar vi det nya året 2016 välkommet!

 
Jag avslutar året med min favoritbild på barnen från 2015
 
 

Gott Nytt År kära läsare!



tisdag 29 december 2015

Julen 2015

Julen har gått i "Ta det lugnt takt".
Oerhört skönt och avkopplande inledde vi julen med pepparkaksbak och lek med mormor och kusin, julafton i Hässleholm med alla nära och kära, förutom käraste fadern som för första gången på 84 år missade julfirandet pga av sviter från en influensaspruta :( nästa år tar han den tidigare. Middag hos svärföräldrar och middag med dotterns blivande (?) svärföräldrar har vi oxå hunnit med fast utan stress bara trevligheter, vegansk julmat fixades i en hast för en av sonen kompisar som passande tittade förbi vid middagstid, några gamla julfilmer har tittats på vid tv-soffan och en bok och lite tidningar har oxå tittats i.
Här kommer lite av julen i bilder:

Vårt fina pepparkakshus med häst och släde såklart


Julfina Lillsessan


Dans med kusinen


Sonen väntar på tomten


Kalle Anka kl 15


och så kom han då, Tomten från Norrlands djupa skogar


Hälsa fint och tacka för klappen


Det blev en del paket att öppna


Även sonen har tydligen varit snäll i år


och äldsta dottern såklart


Paketlek för oss vuxna




söndag 20 december 2015

Mer jobb och en gran

Jag tänkte vara ledig onsdag-fredag förra veckan, ta det lite lugnt och fixa här hemma i lugn och ro men istället fick jag rycka in på en förskola i två olika ärenden. Jobb hela veckan. Inte så att jag jobbar hela dagar, det hade aldrig fungerat, nej det är ca 5 timmar/dag och sen slocknar jag här hemma på soffan på eftermiddagarna. Förut har jag kämpat emot men har insett att det inte är lönt, bättre att sova en stund och sen orka lite till. Jag har lite svårt för att somna på kvällen men det får jag ta.
Helgen har jag ägnat åt att göra ordentligt julfint och på bottenvåningen är det helt klart :) Där uppe har jag lite finlir kvar men det kan jag ta imorgon då jag är LEDIG!!!! Äldsta dottern ska jobba och den andra två går fortfarande i skolan med avslutning först på tisdag men jag ska äta frukost och läsa tidningen och bara njuta.

Jag har ganska många orkidéer här hemma och flera av dem blommar för fullt och andra har knoppar. Det är så vackra blommor, mina favoriter.



 Och så har vi klätt julgranen :)






söndag 13 december 2015

Julen i sikte

Vi har julpyntat en del här hemma och min favorit-cd med julmusik går varm (äldsta dottern frågade om jag inte tröttnar på den men kan man tröttna på Peter Jöback?)
Min absoluta favorit, Decembernatt

Lussebak och pepparkaksbak har vi oxå hunnit med och idag har vi haft Luciafika med "himmabakat", mums va gott. Julkort har vi pysslat med, se så fina de blev! Första korten tog 1 timme att göra men sen fick vi rätt på det och det gick lite fortare och naturligtvis har vi även skrivit ihop finfina önskelistor.


t.om sonen skriver gärna en önskelista


I förmiddags var det dags för gradering för Lillsessan och hon fick en blå rand att sätta på sitt gröna bälte, ett steg närmre det blå! Hon har blivit en riktig fighter som inte ger sig i första taget när hon blir attackerad eller utmanad, de flesta är mycket större än hon men hon är så snabb och lyckas ofta smita undan.


Igår var vi på julmarknad på Jakriborg, så mysigt och härligt att handla lite lokala delikatesser såhär i juletid. Det blev både korvar, ost och bröd :)
Det känns lugnt i år, ingen stress inför julklappar eller alla vanliga "måsten", vi tar det lugnt, det som hinns med hinns med och det vi inte hinner med är aldrig viktigare än att tiden används till att vara tillsammans och må bra.

mums med brända mandlar!

lördag 5 december 2015

December

Hej Katrin!
Och Hej alla andra som med jämna mellanrum tittar in här på bloggen. Ni kanske undrar om datorn gått sönder men det är bara jobb, mycket jobb de senaste veckorna och jag orkar inte ens sätta på datorn på kvällarna inte ens för bloggen. Så sorry. I torsdags hade vi sista utbildningen för detta året, åh, det kändes så bra, vi har haft många utbildningar och uppdrag under 2015 och vi kunde väl aldrig tro att det skulle gå såhär bra för bara 1 år sen. Härligt och samtidigt utmattande. Nu har jag bara fyra dagar kvar på en förskola och sen är det bokföringen men sen är det julledigt :)

Vet ni, det är 3 år sedan jag fick första cytostatikan....och därmed 3 år sedan operationen och vad var det nu läkaren sa om återfallsrisk? Jo, att den minskar efter 3 år!!!! Jag vågar knappt tänka det och håller andan när jag kollar genom mina bröst, risken är mindre....det känns underbart.
Jag mår bra också, cancer är inte det första jag tänker på på morgonen eller det sista jag funderar över på kvällen, jag tänkte förut att cancern alltid kommer att finnas där och det tror jag fortfarande men den har ingen central del i livet längre. Min arm är som den är, utan känsel på olika områden, den blir stel om jag inte sträcker ut den, höger bröst är lite mindre så en del tröjor/tunikor glider lite åt sidan och ärren finns där ju och såklart medicinering och biverkningar och rädslan som lurar runt hörnet. Jisses, det låter som om cancern fortfarande är central i mitt liv men det känns inte så.
För någon vecka sedan träffade jag en gammal bekant, vi har inte setts på 12 år och så plötsligt ses vi i väntan på tåget och naturligtvis frågar hon hur det är. För första gången på mer än 3 år kan jag ärligt säga att jag mår bra och hon kan omöjligt se på mig att jag har haft cancer (trots att hon är läkare;)) det var en skön, befriande känsla. Cancern har gett mig en livserfarenhet som har gjort mig till en mer ödmjuk människa och om man nu ska hitta någon mening med vad som sker så kan jag drista mig till att tänka att jag är bättre nu än jag var förut och kanske, kanske kan jag också så småningom förstå.
SÅ, nu har jag bestämt mig, det blir en 50 års fest!!!!! För 3 år sen tvivlade jag på att jag skulle bli 50 men nu ser det lite ljusare ut (och jag korsar fingrarna och ber till Gud att ingenting händer)

Julstressen sätter fart men idag har jag och maken handlat nästan alla julklappar, lite smått och gott kvar men så skönt att kunna lägga tiden till annat:)

Imorgon är det andra advent och i dessa tider är det viktigt att vi tänker på de som inte har haft samma tur som vi, att leva i ett land i frihet och trygghet.

Under de senaste 2 veckorna har en väninna förlorat sin mamma 
och en annan väninna sin pappa. Fuck cancer!

Bildresultat för ett ljus i mörkret