fredag 31 maj 2013

Jag har haft cancer

Att ett enda ord kan göra så stor skillnad, "haft", har haft cancer, har inte cancer längre, cancerfri.

Besöket hos läkaren gick bra.
Jag har klarat av alla behandlingar, inte en enda gång behövde dosen justeras eller cytostatikan skjutas upp, även alla 25 strålningarna gick som planerat. Detta kombinerat med att tumörerna var små, ingen spridning till lymfkörtlarna och en 30 procentig spridningsbenägenhet (finns de som har 80% eller t.om ännu högre) gör att återfallsrisken minskar. Jag hade en aggresiv knutjävel och det är detta som ökar risken för återfall. Tycker att det finns fler saker som minskar än som ökar. Läkaren menade att risken är som störst de närmsta åren sen minskar den, hon kunde inte lova att den blir 0 men jag tänker som så att risken för återfall bör ju då vara mindre idag än igår:)
Hon tittade och kände på bröstet och tyckte att det var ovanligt mjukt efter så kort tid efter operation och strålning och att ärren och brännskadorna läkt bra. Återbesök i oktober med b.la mammografi som jag kommer att göra 1 ggr/år.
I 10 år kommer jag att vara inskriven på Onkologen, det innebär att Lillsessan är 18 år det året jag kan friskförklars helt. En lång tid.
I 5 år ska jag få sprutan var 4:e vecka och tabletter ska jag äta i 5 år. Sen får vi se vad forskningen säger då, ev blir det ytterligare behandling i förebyggande syfte men det får vi se då. Läkaren sa att jag fått all den bästa behandlingen de kan ge.
Vi pratade också om när jag ska börja jobba igen. Hon tyckte att 25% i augusti och september och sen 50 % i oktober och november lät bra. Jag höll med.

Nu ska jag väl vara sådär jättelycklig? och jag är glad, jätteglad och tacksam över att helvetet börjar normaliseras. Lycklig över att få vara med i livet och samtidigt har jag varit stressad och pressad under så lång tid att det måste få ta tid innan jag hittar mig själv igen. Samma blir jag aldrig igen. Men det behöver inte betyda att det är dåligt, tvärtom kanske det blir bättre? Erfarenheten som cancerpatient ska jag använda och förvalta väl, jag hade gärna varit utan den men när det nu är som det är så.... Jag har redan gjort omprioriteringar som jag känner mig nöjd och tillfreds med.
Önskar er en härlig helg!

onsdag 29 maj 2013

Underbara ungar!

Helgen i Göteborg var jättetrevlig. Visst var det tröttsamt stundtals men det tror jag att vi alla tyckte och de flesta som var där känner ju inte mig så mycket så de vet ju liksom inte hur jag brukar vara. Hela dagen var det olika redovisningar och beslut som skulle tas och på kvällen åkte vi med båten Lasse Dahlqvist ut på havet och åt räk/laxbuffé. Tack alla som gjorde helgen så bra, X-tra tack till mina "kollegor" Anna, Hanna, Njödur och Monika.

När jag kom hem väntade min favoriblomma på mig och härligt doftande påsar te och ett fint kort skrivet av Lillsessan :) Underbara ungar!



Imorgon ska jag till onkologen...rädslan finns där ständigt, det har varit en stundtals tung dag idag eftersom jag inte vet vad som ska hända hos läkaren, ett avslutande samtal har de sagt men kan jag vara säker på det... Känslan av att gå in där på plan 2, platsen dit ingen vill, dit där jag har varit flera gånger usch det är tungt och jobbigt. Har varit trött i eftermiddags och somnade när äldsta dottern pratade med mig :( orkar inte behålla fokus någon längre stund.

Jag tänker mycket på studentfesten och perfektionist som jag är vill jag att allt ska vara perfekt, studentskan är mycket ledig nu och imorgon ska vi fixa en del tillsammans. Om vädret är bra ska vi ordna med utemöblerna och lite blommor och om vi inte kan det så ska vi göra lite vegetariska pajer som vi ska frysa in. Det kommer att ordna sig, det blir bra, det ska bli roligt, bara vi är tillsammans så blir det bra.

PS: idag har jag tvättat hårfjunet med schampo, inte för att det behövdes utan för att jag kunde :)

fredag 24 maj 2013

Att känna vinden i håret

Jag står i trädgården, i solens värme och känner vinden i håret...
Jag har förut mest varit besvärad när det har blåst, håret kom i ögonen och i munnen och var i vägen. Nu med en erfarenhet av hur det är att vara kal och hårlös, känns vinden helt annorlunda. Den känns som en mjuk smekning över de fjun som har växt ut och det känns som att spåren efter cellgifterna är på väg bort. Det tar ännu flera månader innan håret växt ut ordentligt men det är på väg, jag är på väg mot det friska igen. Naglarna kan jag dölja med nagellack, tre ränder finns det på varje nagel, en för varje taxoterebehandling och nagelfärgen är brungul men vid nagelroten är det en fin frisk färg igen. Ögonfransarna blir allt fler och längre och t.om ögonbrynen börjar växa ut. Jag börjar se normal ut igen, utåt sett.
Inuti är det fortfarande kaos ibland, det är fler och fler dagar som känns ok men det räcker med något litet för att tårarna ska börja rinna igen. Jag är så glad att jag får vara sjukskriven ännu en tid, jag behöver det verkligen.
En härlig helg önskar jag er alla!!!! Jag ska åka till Göteborg och vara med på Adoptionscentrums Förbundsmöte, ska bli roligt och intressant. Och ja, jag ska ta det lugnt :)

torsdag 23 maj 2013

Falska mejl

Usch, idag har mitt namn blivit undertecknat i ett mejl som inte kommer från mig. Det är så obehagligt att det är så enkelt att komma åt ett mejlkonto och bara lite sådär skicka mejl till adresserna på kontot. Jag finns inte i Birmingham och jag har inte blivit av med min handväska och jag behöver inga pengar för att ta mig hem igen :( Falska mejl...ingen nyhet men första gången för min del. Inte är det olagligt heller att underteckna med någon annans namn enligt polisen, bara dataintrånget i kontot som inte tillhör mig och de som fått mejlet kan anmäla för försök till bedrägeri eller om de hunnit skicka pengar kan de anmäla ett bedrägeri. Chansen att få tag på de som ligger bakom är 0....
Nåväl, igår hade vi en trevlig porslinsbröllopsdag (20 år), god mat och efterrätt på kvällen och ett fång rosor av maken:)
Idag har jag ätit lunch med chefen och planerat för framtiden. Tack chifen för goda samtal på Rosegarden.
Lillsessan hade en kompis med hem i eftermiddags. De fnittrade och lekte hela tiden, solen sken och de kunde springa barfota i gräset, undrar om värmen kommer igen?

tisdag 21 maj 2013

Brunch

Brunch med goaste Maria idag.
Vi gick till Pronto på Lilla torg, samma ställe som vi träffades på för första gången för lite mer än 7 1/2 år sen. 10 månaders intensiv mejlkontakt med dagliga mejl under tiden vi väntade på besked om vilket barn som väntade på oss i Kina resulterade i en vänskap, både mellan oss och våra döttrar :) Tack, för en härlig förmiddag/lunch <3

I eftermiddags bakade jag och sonen rulltårtor som vi ska ha på dotterns student om 2 veckor, de blev riktigt bra. Inte så jämt gräddade kanske men det syns (och smakar) att de är himmagjorda:)

När jag hämtade Lillsesssan idag la jag märke till att speciellt en av tjejerna tittade på mig...jag sa till Lillsessan att den där flickan nog kommer att fråga varför jag ser ut som jag gör på huvudet. "Det har hon redan frågat och jag sa att du inte har något hår"! Duktiga gumman som fixade det så bra :)

Det har regnat mycket idag och det märks i trädgården, titta bara på mina rabarber!
Kanske dags med en rabarberpaj

söndag 19 maj 2013

Hår

Nu är det snart 5 månader sedan jag tappade håret på huvudet. Efter det dröjde inte länge förrän all kropssbehåring var borta och i samband med de sista cytostatikabehandlingarna försvann ögonbryn och ögonfransar. Inget stort problem för mig men jag vet att det är oerhört jobbigt för en del. Det som besvärat mig mest är faktiskt förlusten av ögonfransar. Fransarna skyddar ögonen från vind och smuts och de fångar även upp tårar...utan fransar klibbar ögonen liksom ihop när man gråter...Nu har de börjat växa ut igen, ett par mm, snart blir det mascara, inte för att jag behöver det eller brukar ha det utan för att jag kan!!!
Jag har haft peruken på mig när jag varit utanför huset och ofta även hemma när vi haft besök annars har det varit olika mössor som har gällt. Nu, när håret växer alltmer på huvudet och det blir varmare så är det ganska omöjligt att ha på peruken. Tänk er att ha på en vintermössa i 20 graders värme, ingen som frivilligt tar på sig den. Så, numera kör jag nästan enbart med en tunn slags mössa som motorcyklister brukar ha under hjälmen.
Fördelen är att jag mår bättre rent temperatursmässigt och nackdelen är att många först nu ser att jag är/har varit sjuk. Jag har inga problem att berätta om cancern, nästan bättre när folk frågar än när jag ser att de tittar och undrar men inte säger något. Och folk tittar, i parken, i affären, i skogen, på biblioteket mm och jag låter dem titta. Jag försöker att inte bry mig om, att låtsas som att de inte tittar på mig, eller att de helt enkelt tycker att jag är fin och att det är därför de tittar men stundtals är det jobbigt...

18 myggbett fick jag i skogen igår, på rygg och axlar och ett mitt i pannan. Det kliar.

lördag 18 maj 2013

Njut mina vänner, njut

Lillsessan var ledig igår, de hade planering på hennes skola. Ledigt = sovmorgon = låång frukost :)

Vi åkte till Mobilia, insåg att lillsessan behövde ett par skor till, vi hittade ett par fina direkt. På eftermiddagen var vi på Sagolekplatsen och lekte med kusinen och åt glass, mums. Sen körde vi hem till oss och fortsatte leka och åt middag. En mysig dag på alla sätt.

Idag har vi varit i Bokskogen och lekt och grillat med Proffsiga klubben. Vilket härligt väder det var:) Vi gick en promenad på 2.1 km och det kändes i kroppen må ni tro. Ganska trött och svettig men glad att det gick bra.
I eftermiddags kom kusinen, min syster och föräldrar på fika och nu ikväll har vi invigt vår nya grill.

Svårt att beskriva hur glad jag är över att kunna vara med på allt som händer. I höstas trodde jag att jag skulle dö och nu, nu lever jag om än med en stor tacksamhet och vetskap om hur snabbt livet kan ändras och ta slut. Njut mina vänner, njut <3
Jag njuter av varje sekund trots att stelheten blir mer och nu sitter i knän, höfter och axlar. Tror jag ska testa nyponpulver, det är flera som sagt att det är bra. Det ilsket röda är borta och det ser ganska bra ut vid strålningsstället :)

Nya sommarskor

Maken vid grillen

Underbara färger i trädgården just nu

Tre av våra äppleträd blommar så vackert

torsdag 16 maj 2013

Kinamässa

Idag har jag och Lillsessan varit på Kinamässa.
En ganska liten mässa med utställningsbord om Falun Gong, konstutställning av kinesiska konstnärer som visar på en del av eländet som en diktatur medför, Aloe Veraprodukter (?), vi provade vika papper enl. Origami och provade kalligrafi samt tittade på en visning av kläder Han Couture. Det stod mer på hemsidan bla danssagor och animerade visdomssagor, provsmakning mm men det fanns inget av det. En liten utställning som knappast kan kallas mässa men det lilla som var där var verkligen trevligt. Alla hade fullt fokus på oss eftersom vi var de enda besökarna under ca 1 timmes tid :) Vi handlade oxå lite kinesiska saker ex en fin kam och ett bokmärke. De ska tydligen komma tillbaka i oktober, hoppas att det kan bli mer likt en mässa då.

Ikväll åkte jag och äldsta dottern till stadens centrum för att lämna tillbaka en jacka och ta oss en titt på spektaklet Eurovison. Trevligt, ganska mycket folk ute och vi hade säkert kunnat strosa omkring ett tag men jag blev jättetrött och hungrig så vi satte oss på Waynes coffee och fikade och sen körde vi hem. En bra dag, med ett par timmars fokus med döttrarna :)

Kalligrafi

Fint värre på toaletten


Han Couture

En vanlig vecka

Så är nu en vanlig vecka inledd...en vecka utan sjukhus, sprutor, nålstick, mediciner...Känns lite konstigt och konstigt nog lite tomt. Tittar i kalendern och ser att det faktiskt är tomt men har lite svårt att koppla. Skönt är det och trots att jag är hemma utan tider att passa går klockan jättefort. Jag hinner knppt lämna i skolan förrän det är eftermiddag igen:)
I tisdags var vi på konsert på äldsta dotterns skola. Hon och de andra var verkligen duktiga, får se om jag får lägga upp någon liten snutt här så att ni kan lyssna.
Igår kom min syster med sina tre barn. En härlig och varm eftermiddag i solen då vi fikade, blåste såpbubblor, cyklade, körde trampbil och lekte i lekstugan.

När det gäller huden blir det röda brunt och trillar av så nu är det grisfärgat :) Tur att det är i armhålan och på bröstet som inte syns för det ser verkligen heläckligt och galet fult ut.
Men vem bryr sig om hur det ser ut bara det läker. Så småningom ser det väl nästan ut som vanligt igen, förutom ärrigt och gropigt och lite ojämnt :)



 

måndag 13 maj 2013

Kinaträff

Vi har haft en supertrevlig helg i Norrköping med våra kinakompisar (huset stod kvar när vi kom hem, våra härliga tonåringar hade skött sig exemplariskt och t.om tvättat:)) 10 familjer som träffades i Kina i oktober/november 2005 då vi fick våra efterlängtade döttrar och sen har vi träffats varje år sen dess och flickorna är så glada för varandra. Det är så härligt att se dem tillsammans, deras glädje över att träffas och få vara med varandra under ett par dagar. Vi längtar redan efter nästa Kinaträff.
Kram till er alla!

Tre av tjejerna på väg till Visualiseringscentret i Norrköping
 
Det var inte helt självklart att jag skulle orka med allt denna helgen. Att koncentrera sig under många timmar tar helt klart på krafterna och att träffa många människor och ha koll på barn och allt som händer runt omkring är stressande men samtidigt är detta en av höjdpunkterna under året och jag är envis och ville så gärna och det gick bra. Jag var jättetrött igår och sov en del i bilen på vägen hem och även idag har jag känt mig trött och ofokuserad men det blir nog bättre redan imorgon.
Jag har ont i armen och bröstet och det röda kliar, jag har fått 2 pyttesmå blåsor och hoppas att det inte blir fler. Jag skulle ljuga om jag sa att jag sover bra....
Idag fick jag en läkartid den 30/5. Jag vet inte riktigt vad vi ska prata om men tror att det är ett slags avslutningssamtal och en planering för framtida kontroller. Hoppas att hen säger att allt är ok och att jag är cancerfri...frisk...
 
 

 


fredag 10 maj 2013

Lillsemester

Idag kör delar av familjen till Norrköping. Vi bor på hotell och träffar våra Kinakompisar och huset fylls av andra invånare :)
Igår kom mina föräldrar med en mumsig tårta, alla sätt att fira är underbara.
Det blir ett kort inlägg och foto på tårtan kommer lite senare eftersom vi snart ska köra och Lillsessan är otålig, hon längtar....
Stor kram till er allihop

Här kommer tårtbilden

onsdag 8 maj 2013

La Grande Finale!

Tårarna rinner när jag är på väg till sjukhuset, de rinner av lättnad för att detta är den sista behandlingen av alla, strålning nr 25, de rinner av tacksamhet för att jag har fixat det här. Jag låter dem rinna nerför mina kinder.
I väntrummet kommer en sköterska och hon ler stort mot mig "slutet i dag"? och tårarna rinner igen, jag får en kram. Olle hämtar mig, jag får en kram av honom också, de ställer in apparaten och han säger "nu kör vi, la grande finale" och ett par minuter senare är det klart. Han sätter ett silikonplåster på ärret i armhålan som är ilsket rött och mycket ömt, plåstret skyddar och hjälper till med läkningen. En stor kram och sen går jag ut, ut i friheten, utan tider att passa varje dag, ut från alla behandlingar under de senaste månaderna. Jag lämnar bröstcancern och vill att den stannar där, att den aldrig någonsin kommer tillbaka.
Det är nu livet tillbaka börjar. Med våren och sommaren ska styrkan och kraften och gläjden komma till mig igen. Jag lever med tacksamhet och ödmjukhet inför livet som jag har fått. Jag måste lära mig att hantera oron som förmodligen alltid kommer att finnas, jag vet att det finns ett helvete och hur det är att leva i en mardröm och jag vill aldrig mer vara där.

Fina rosor kom maken hem med :)

Systrarna mina skickade en vacker orkidé :)
 
Till min familj: Ni har funnits vid min sida hela tiden, ni betyder allt för mig och utan er hade jag inte klarat detta. Egentligen är det bara ni som har sett hur sjuk jag har varit. Jag förstår att det har varit oerhört svårt och jobbigt stundtals. Jag har inte funnits där för er som vanligt och det är jag så ledsen för. Kanske har vi kommit varandra ännu närmre och insett hur mycket vi betyder för varandra. Utan er är jag ingen. Älskar er massor!
 
Till  mina föräldrar och systrar: Era samtal, besök och ständiga närvaro har hjälpt mig så mycket, mer än ni kan ana. För er kan jag inte dölja när jag har mått dåligt men ni har stått stadiga och tagit emot mig. Älskar er!
 
Till alla nära vänner: Att ni har stannat kvar och funnits här för mig, fantastiskt och underbart. Samtal, sms, mejl, besök och träffar under hela tiden. Ni är underbara, bättre vänner än ni finns inte på denna jord. Lav U!
 
Till alla andra som har brytt sig om: Vi som inte känner varandra så bra men där ni har funnits i alla fall. Vilka underbara mejl och brev ni har skickat, tack för att ni funnits här för mig. Underbart!
 
Till alla som läser denna blogg: Tack för era kommentarer med bl.a hejarop!!!
20 312 sidhänvisningar har ni hjälpt till med :)
 
Till de få av er som känner mig och inte har vågat höra av er men som läser bloggen: Jag förstår att det kan vara jobbigt att möta en sjuk människa och man blir osäker på hur man ska vara, vad man ska säga och att den som är sjuk ska vara annorlunda. Ett tag var jag ledsen men numera är det ok. Jag slösar inte bort värdefull tid på att fundera på varför ni har gjort som ni har gjort. Det är dåtid, jag lever i nutid och jag hoppas att även ni kan göra så.
 
Jag vill avsluta detta inlägg med några rader som min son skrev i ett av sina skolarbeten där han bl.a skrev ett kapitel som heter "Min mamma"
"Min mamma är en otroligt stark kvinna som aldrig ger upp. Hon har gått igenom allt möjligt. Cancern har varit den svåraste utmaningen, men hon klarade av det. Mamma, det som är speciellt med dig är att du är just du, en unik människa som finns i min närhet och jag är oerhört tacksam över det. Jag älskar dig!"

 
 
 

 

 


tisdag 7 maj 2013

Antibiotika..igen...

Har tagit det lugnt idag och bara börjat sortera lite i vårt lilla förråd i källaren. Jag hade tid hos läkaren 13.35 och sen strålning 13.55.
Jag mötte samma läkare som hjälpte mig när jag fick infektionen i picclinen och det kändes bra, han hade liksom lite koll på mig :) Tröttheten jag känner är normal, de flesta känner det så och egentligen beror det inte på själva strålningen utan på omständigheterna kring att man ska dit varje dag mm. Rodnaden på bröstet och svullnaden såg fin och "normal" ut tyckte han men det röda i armhålan gillade han inte...jag är ganska öm precis vid ärret och bak på ryggen/skuldran och han tror att det är en infektion så det blev en kur antibiotika igen, av samma sort som han skrev ut förra gången. det är enormt stora tabletter som jag ska ta 3ggr/dag 1-2 timmar före och efter jag äter. Hm, kräver lite planering av måltider och tablettintag för att få ihop det och så ska jag ta tempen varje morgon och kväll så jag inte får feber...Hoppas att det räcker nu, att detta är det sista, nu vill jag ju satsa på att bli stark igen. Den tänkta träningsstarten nästa vecka måste jag skjuta på, att träna med en infektion i kroppen är inte att tänka på.
Jag frågade om den ct-röntgen de gjorde för 5 veckor sen och han sa att han visserligen inte är röntgenläkare men om de ser något som inte ska vara där eller ser konstigt ut så tar de kontakt med röntgen. Mina bilder såg alldeles normala ut och mina lungor som han också lyssnade på lät bra :)

Annars har vädret varit fantastiskt underbart idag. Jag cyklade faktiskt till sjukhuset i bara en tunn kofta, och ja det går så mycket bättre att cykla nu, inga pensionärer som kör om längre.

måndag 6 maj 2013

Sjukskriven på heltid

Strålning nr. 23...armhålan är röd som ett stoppljus och rodnaden drar sig långsamt in mot bröstet där jag har full känsel auwtjsch ont.
Efter strålningen promenerade jag upp till Onkologen för att få mitt implantat i magen, tänk att det är 4 veckor sen sist!
Hos sköterskan fick jag ett underbart besked, läkaren har sjukskrivit mig på heltid t.om den 31/7. Lång tid för återhämtning och lugn med familjen, 3 månader där jag knappt behöver besöka sjukhuset, jag har få sjukhustider att passa, att bara vara fri ska bli härligt. Slippa oroa mig för hur jag ska klara av att ta mig till jobb, slippa koncentrera mig, slippa fokusera och prestera. Tid för att bli "JAG" igen.
Sköterskan är jättegullig och tar sig tid att höra hur det är. Hon berättade att sjuksgymnasten kan ge akupunktur mot värmevallningar om jag upplever dem som jobbiga och vill jag ha fler peruker skriver hon gärna en remiss :) Härligt att bara bli serverad!

I eftermiddag cyklade jag och Lillsessan till mina föräldrars koloni. Vi hade ett par trevliga timmar i solen:)

söndag 5 maj 2013

En "vanlig" trötthet

Jag har varit så trött, har inte ens orkat sätta på datorn, har kollat mejl mm i mobilen. Strålningen är krävande, kvävande, tröttande...men nu är det bara tre gånger kvar :) Jag är fortfarande illröd i armhålan men det har inte blivit värre och enligt sköterskan "ser det fint ut"...bara att fortsätta smörja.

Våren har tagit fart på allvar, tulpanerna blommar, lillsessan åker inlines, son och yngsta dottern leker kurragömme i trädgården, sonen klättrade i ett träd (där satt han jämt som liten), maken klipper gräset och rensar lite ogräs i rabatten, äldsta dottern pluggar på terassen, grannarna börjar grilla och jag sorterar...ja ni vet kläder som blivit för små, omoderna eller inte varit använda på mycket länge, 7 kassar gick till insamlingen :) och 2 kassar till kusinerna. Jag sorterar även leksaker som lillsessan inte leker med längre och böcker som inte läses mer, tuschpennor som inte fungerar och allehanda teckningar som aldrig blev färdiga. Allt sånt där som jag egentligen gör med jämna mellanrum är inte gjort de senaste 7 månaderna men nu börjar det bli ordning igen:)
Jag mår bra av att sysselsätta mig, det blir inte lika många stunder att tänka och fundera på då. Och tröttheten jag känner är en "vanlig" trötthet, en frisk trötthet och en stor skillnad mot den cytostatikatrötthet som jag har känt de senaste månaderna.

Lillsessan på första inlinesturen

Vårklippning

Tulpaner i trädgården

onsdag 1 maj 2013

Strålningsbränd

Har ni varit för länge i solen någon gång? Blivit sådär ilsket röd då det bränt till varje gång man nuddat vid?
Strålningen har ibland samma effekt som solen :( Kan man säga att man är strålningsbränd då, alltså istället för solbränd?
Min högra armåla är rödare än rödast och svider ajsombaraden...Jag hoppas att jag kan få hjälp med det imorgon när jag ska strålas. Ja, egentligen undviker man solen om man bränt sig men med strålning är det bara att köra vidare, 1 strålning imorgon och 2 på fredag sen är det vila och omplåstring över helgen. De röda utslagen på bröstet har i alla fall inte blivit fler och de kliar mindre.

Vad skönt det har varit med en ledig dag såhär mitt i veckan. Ja, jag är ju egentligen ledig varje dag men att inte ha några tider att passa är underbart. Sova och inte gå upp förrän man vill, njuta av en lång frukost, köra och handla en ny grill :) och mat inför helgens 2 besök tillsammans med maken. Ta det lugnt, leka ute i solen, äldsta dottern satt under trädet och pluggade, lillsessan tvättade av lekstugan. Kom vår, kom värme, kom sol jag har längtat efter dig!
Sonen har använt sin lediga dag till att möblera om i sitt rum. Han var så energisk att han passade på att städa samtidigt, det behövdes ska jag säga :) Han verkar nöjd med möbleringen och behöver nu ett litet bord framför soffan och ev en matta.

Tabletterna jag äter för att stoppa östrogenproduktionen är pyttesmå, hur kan en sån liten tablett ge någon biverkning överhuvudtaget? Jag tar den på kvällen så jag sover förhoppningsvis bort det mesta men de här värmevallningarna är inte så sköna. Jag vaknar ungefär 4 ggr/natt för att jag är så varm = av med täcket sen fryser jag. Det kommer några vallningar på dagen oxå men de går över på någon minut, tur är det eftersom jag inte gärna "klär av mig" på ICA...men jag lovar att så mycket som går plockas av fort som bara den. Jag får väl se hur det blir, det sägs att det stabiliseras efter ett par månader. Och hellre vallningar än cancer...