söndag 28 juni 2015

En helt annan energi!

I torsdags var vi på museet och tittade på det nyrenoverade akvariet, det var jättefint. Vi lekte oxå en del på Tekniska museet.

  Flickorna letar efter en ödla  Trädgårdsålar, nerborrade i sanden I golvet fanns kul grejer att titta på  

Hur låter en sill?                                   Vi ska ta många poäng, vilka planeter kan vi?

Jag har en helt annan energi och plötsligt somnar jag inte på eftermiddagarna. Jag städar och plockar undan och här hemma börjar det se helt ok ut :) Jag sorterar och slänger och njuter av ordningen. Det är mer än 3 år sedan jag kände mig såhär pigg! Den där våren och sommaren innan jag blev sjuk var jag så trött och under behandlingen och en lång tid efter tappade jag orken och sparade min energi till det mest nödvändiga och roligaste. Jag funderade på hur det kan komma sig att min energi har kommit tillbaka och det enda som har ändrat sig är att jag har slutat jobba (jobbar bara här hemma, inga tider att passa, inget socialt umgänge, inga krav mm) Jag tänker att den energin som jag har nu har jag lagt på jobbet förut. Jag ska njuta nu av min nyfunna pigghet och hoppas att den räcker även till fritiden när jag börjar jobba igen om 2 månader.



Lite fotbollsspel i trädgården ikväll! Sommaren är här :)



söndag 21 juni 2015

Skolavslutning och lite till

Äldsta dottern har klarat sista tentan, nu väntar en lång sommar med en blandning av lata dagar och jobb.
Sonen har gått ut 2:an på gymnasiet och har, efter 2 auditions med både dans, sång och teater, blivit uttagen att vara med på musikalen som sätts upp i trean:) Han har redan jobbat två veckor som simlärare och ska fortsätta att jobba på utomhusbadet både i kiosken och som badvakt.
Och Lillsessan har slutat lågstadiet. En fantastiskt fin skolavslutning med mycket sång och en del tårar över att lämna den lilla skolan som vi har haft barn på sen 2000 då äldsta dottern började i förskoleklassen. Alla tre har haft samma pedagoger och det har gett dem en så fin grund att står på inför det som komma skall. Några dagar kvar på fritids sen är det 7 veckors sommarlov :)



Barnen med sin fröken :)


Mina barn med mormor och morfar


Mina älskade ungar


Vi firade skolledigheten med en god lunch och jordgubbar och körsbär



Vi har besökt Lillsessans nya fritids :)



Vi invigde sommarlovet med bad på Ribban förra lördagen, sen kom regnet......

Midsommar firade vi med min mamma och pappa hos min syster i Hässleholm. Det ösregnade hela eftermiddagen men sen bröt solen sig igenom. Har tyvärr inga foton som jag kan lägga ut här.


Idag har vi spelat minigolf




söndag 14 juni 2015

Skräckslagen och lycklig på samma dag!

Jag gick in och läste på Mina vårdkontakter, kunde liksom inte låta bli.....det står MR v 23, LUP v.25....ok vad betyder LUP, det måste innebära ett svar på något sätt? eller? Jag ringde Onkologen för att få svar. Sköterskorna är alltid gulliga (ja, jag har ringt ett par gånger vid det här laget:)), hon berättade att LUP betyder att man får besked via telefon eller brev och samtidigt sa hon att det stod att de skulle skicka en kallelse för återbesök???? Jag började svettas. Har det kommit något svar, hon svarade lite svävande och bad mig vänta....hon kunde inte se något, kunde bara se remissen men inget svar, hon skulle be läkaren ringa.....
Vad såg hon?
Läste hon svaret?
Kunde hon inte säga något?
Visst blev det lite konstigt tyst?
Vad döljer hon?
Denna sjukdom har gjort mig misstänksam, jag har svårt att lita på människor, jag lyssnar efter det som inte sägs, tolkar själv (oftast till det mest negativa)...
Jag har mobilen som klistrad i handen hela dagen, när det ringer klappar hjärtat fort, fort, fort. Jag är inte trevlig, jag är rak och saklig, säger vad jag tänker utan hänsyn till de som lyssnar, sorry, jag fungerar så när jag är skräckslagen, här kommer två berättelser från dagen när jag väntade på samtalet:
Tandläkaren ger mig två val när det gäller tanden som gått sönder. Antingen lagar hon den och lagningen kan hålla 1 dag, 1 vecka, 1 månad, 1 år men så småningom behövs det en krona som håller många år, kanske livet ut. 1800 kr eller 5900 kr. Jag säger att jag väntar på svar från en MR och kanske inte behöver en krona. Det blir alldeles tyst i rummet, sen lägger tandläkaren handen på min arm och säger att hon gör rent på tanden och sätter på ett provisoriskt bandage sen ringer jag när jag har bestämt mig vad det blir. Jessika, du är fantastisk!!!!
På en av förskolorna där jag jobbar säger förskolechefen att samtalet som vi ska ha känns skitsvårt, jag säger att det kommer att gå bra och det som verkligen är skitsvårt är att vänta på ett besked som betyder leva eller ej.
Sådär blir jag när jag är rädd, jag känner inte igen mig själv och det är inget som jag tycker är bra eller på något sätt är stolt över, lite social inkompetens på nåt sätt som bara händer när jag är sådär rädd, när jag faller och inget stopp finns, när liemannen plötsligt sitter där på axeln igen och klappar händerna i glädje över min sorg. När rädslan sitter i halsen och jag knappt kan prata, när tårarna kommer, när pulsen är hög och ångesten sitter i hela kroppen, jag blir stel av skräck. Samtidigt försöker jag hålla mig lugn, egentligen finns det ingenting som tyder på att de ska hitta något men förnuftet vinner sällan över skräck.
kl. 16.15 ringer telefonen. Röntgen ser bra ut, det finns ingen förändring. Vi behöver inte följa upp det mer........och plötsligt är jag väldens lyckligaste och liemannen tvingas släppa greppet, återigen, än en gång har jag turen på min sida, nu rinner tårarna av glädje och tacksamhet över livet.

                                                     Bildresultat för hjärtan

söndag 7 juni 2015

Sommar?

Var det sommaren som kom? Varmare blev det, även om vindarna fortfarande är svala, och solen har tittat fram. Jag har plockat fram Lillsessans T-shirtar och kanske är det dags att ta bort vinterjackan. Maken tvättade av trädgårdsmöblerna och både lördag och söndag blev det grillat:) Igår satt vi i solen och hade det skönt, idag fick vi hämta fleecefiltarna.
I torsdags blev jag och Lillsessan efterlysta, både make och dotter ringde och undrade vart vi tog vägen. SHOPPING!!!! Lillsessan brukar inte tycka om att gå i affärer med i torsdags gick det bra och vi kom hem med jacka, klänning till skolavslutningen + vacker ros som ska sättas i håret, klänning till bröllopet som vi ska på i sommar, 3 par skor, nya örhängen, leggings och en ny Monster Highdocka som hon själv betalade (kom på nu att jag inte fått betalt än...)
Igår körde vi ut till Sibbarp och gick en runda och sen lite sightseeing i Kalkbrottet. Idag har jag shoppat på Gudrun Sjödén :)
Kommande vecka är det sista veckan i skolan för son och Lillsessa. Äldsta dottern hade sista (?) tentan i fredags och vi håller tummarna för att det gick bra så hon får ha lite pluggledigt nu.


Sibbarp


Glasspremiär


Kalkbrottet i Limhamn



tisdag 2 juni 2015

Ute igen

Usch, det där röret man körs in i vid en Magnetröntgen :( inge kul alls. Det gäller att blunda, lyssna på musiken i hörlurarna, andas lugnt och INTE tänka på vad som händer om maskinen går sönder (det finns en knapp som man kan lösgöra bristen med och sen dra ut den för hand om det nu skulle bli ett elavbrott:)) 30 minuter sen var det klart. Onkologen får svaret om ca 1 vecka och sen får jag det väl på något sätt via telefon eller besök. Vill helst inte ha en kallelse dit. Rädd och faktiskt ganska skräckslagen inför svaret. Jag är inte orolig på samma sätt som för 1 år sen men samtidigt är jag rädd för att slappna av, tänk om de hittar något!!!!! Inte ovanligt med återfall och spridning och nu har jag ju klarat mig i 2 år och 7 månader, om man räknar från operationen då knutjäveln togs bort, efter 3 år minskar risken. Det är så många som fick cancer samtidigt som jag som är sjuka igen. Ska jag verkligen klara mig? Kan jag ha sån tur? Ni förstår att det gurglar runt ordentligt i huvudet på mig
Efteråt cyklade jag hem och åt en god frukost, satte på datorn och har tittat på de avsnitten jag missat av Barnmorskan i East End. Helt slutkörd, psykiskt slut i hjärnan.

Lite foto från trädgården