tisdag 8 januari 2013

Nytt användningsområde för klädrollern!

Imorgon kommer prins Städ med sina kollegor.
Här har inte blivit ordentligt städat sen i början av oktober. Vi har tagit det absolut viktigaste så att vi inte behövt vada i damm men inga golv har blivit avtorkade, duschen ser ut som tja ganska mycket kalkavlagringar och lite annat som jag inte vill veta vad det är, ovanpå hyllorna är det inte dammat alls ja, ni kanske kan se framför er....
Så idag har jag plockat ner "julen" men inte satt fram det vanliga ex ljusstakar, foto mm utan det tar jag och sätter dit imorgon när det är rent:) Lillsessan är expert på att sprida sina alster överallt men nu ser vi golvet i vardagsrummet igen och hennes rum kommer också att bli städat imorgon trots att jag tvivlade för ett par timmar sen.
Att plocka undan såhär tar tid. 1 rum i taget sen måste jag vila en stund. Jag blir fort trött men det går över när jag vilat och jag tar det lugnt, som en 95-åring ungefär :)

Mår bra, (trots att det är femte veckan med förkylning) det trodde jag inte för 1 vecka sen. Har börjat tänka på nästa behandling den 17:e. Jag försöker skjuta det ifrån mig men det är svårt när tankarna går sina egna vägar. Jag har lite smått "panik" över hur dåligt jag mådde síst och det känns att jag måste använda de dagarna som är kvar innan nästa torsdag och njuta och leva och vara idag. Leva livet NU. Måtte mina värden blivit högre imorgon så att jag kan träffa lite folk igen utan att tänka "handsprit, handsprit, handsprit"!!!

Jag tappar de där hårstubben överallt, de sitter på kroppen, på kläder, på "mössorna", i handfatet, i duschen usch önskar att jag tappade allt nu. Igår kväll tog äldsta prinsessan saken i egna händer och började ta ganska hårdhänt och fick bort en hel del, sen gnuggade vi huvudet över handfatet SEN kom hon på den geniala idén att använda klädrollern, ni vet en sån där med klister på som man drar över kläderna för att få bort hår mm. Ja, hon drog den över mitt huvud, vi skrattade så vi grät, men det fastnade faktiskt en hel del stubb:)
Som ni ser försöker vi se det positiva i det mesta, det är också en slags överlevnadsstrategi...

Jag har nu ändrat så att alla, oavsett om man har googlekonto eller ej, kan kommentera. Eller, ja det bör i alla fall fungera, jag och teknik, ni vet.....

10 kommentarer:

  1. Alltså Karin, jag ser det framför mig. Verkligen! Ni två och en roller! Hon är bra uppfinningsrik den där dottern! Skönt att ni kan skratta åt eländet, mitt i eländet. Måste vara en svår konst att försöka leva och uppskatta nuet utan att allt för mycket tänka på vad som komma skall, om ett tag.
    Hoppas du får fortsatt fina dagar och att du kan och orkar göra precis det du vill.
    Stor kram från en som är glad att det nu går att kommentera här lite enklare!
    Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror du har hela bilden klar framför dig :)

      Ja, inställningarna till kommentarerna hittade jag igår, man lär sig något nytt varje dag :)
      Kram

      Radera
  2. Här är en till som blev glad att det nu går att kommentera,har följt din blogg varje dag sen ditt första inlägg,men inte kunnat säga hur fantastisk jag tycker du är,mitt i allt det svåra.Du har en underbar familj som stöttar,det är guld värt.Vår minsta dotter drabbades av cancer när hon var nio år,nu är hon nitton år och frisk,det hon minns mest av sjukdomstiden är att vi oftast var tillsammans hela familjen.Kram från en som fortsätter följa och stötta dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad roligt att du följer bloggen.

      Skönt att er dotter blev frisk från cancern. Ja, familjen är oerhört viktigt, härligt att hon minns det som var bra:)

      Kram

      Radera
  3. Härlig bild att föreställa sig! Hoppas nästa omgång blir 'lättare'. Kram

    SvaraRadera
  4. Härligt att läsa om ett behövligt och uppfriskande skratt mitt i allt! :-) Hoppas att din förkylning snart ger med sig! Segt! Förstår att orken kan kännas som en 95-årings, men hoppas ändå på att få se dig någon måndag. Vi kan ej 14/1, men hoppas på 21/1. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi ska nog dit på måndag beror på provsvaren men jag behöver komma ut och träffa andra och de som kommer brukar vara friska :) Den 21:e vet jag redan nu att jag inte kommer att orka eftersom jag får nästa behandling den 17:e men måndagen därpå så hoppas jag att det går. Kram!

      Radera
  5. Vilken syn!:-) Jag har följt din blogg och tycker att du skriver så himla bra! Jag tänker på dig ofta och jag hoppas hoppas hoppas att allt kommer att bli bra! Du har en fantastisk familj! Varma kramisar från mig som också är glad över att jag kan kommentera här!
    Hälsa familjen också!

    SvaraRadera
  6. Tack!
    Kramar till dig och familjen :)

    SvaraRadera