Strängen

Det finns mycket nytt att lära om kroppen när man blivit sjuk.
Tydligen har alla en s.k "sträng" som går från armhålan, ner längs insidan av armen och slutar i tummen. Denna märker man inte av i vanliga fall men vid en operation i armhålan kan den ställa till med problem. När såret läker drar strängen ihop sig och det blir svårt, nästan omöjligt, att hålla armen rakt upp. Det tar emot, drar och gör ont när man lyfter armen. Vanligt att det kommer 1-2 veckor efter operationen och det är ju där jag är nu. Det gör ont, ajajaj, men det är bara att bita ihop och dra armen uppåt, sträcka och stretcha med jämna mellanrum under dagen. Jag är mycket stelare men det går. Gör jag inte detta nu blir det så mycket svårare sen. När jag ska strålas senare måste jag ha armen rakt upp så jag måste liksom få den där strängen att bli ok igen. Ja, det är väl det som kallas sjukgymnastik och envishet i en bra blandning.

Nu ska jag dela med mig av en text som finns i boken "Sant och sånt" som jag hittade hos en nyfunnen vän på FB som oxå har bröstcancer.

Det var en gång en kung i ett land långt borta som utlyste en tävling.
Den konstnär som kunde måla en tavla som föreställde sann frid skulle få en riklig belöning.
Under den kommande tiden strömmade tavlorna in. Efter att länge och väl ha studerat tavlorna stod valet till sist mellan två olika tavlor.
 

Den första tavlan var en vacker bild av ett berg vid en sjö. De höga bergen med sina snöklädda toppar kontrasterade vackert mot den djupblå himlen.
Bergen och träden avspeglades kristallklart i den blanka vattenytan i sjön.
 

Kungen tyckte mycket om tavlan, men den var inte en självklar vinnare.
 

Den andra tavlan var helt olik den första. Den föreställde ett brusande vattenfall där vattnet störtade ner längs en bergvägg.
Himlen täcktes av mörka moln som gav intrycket av att ett oväder var på väg.
Men den som tittade riktigt noga upptäckte att alldeles i kanten av de störtande vattenmassorna, på en utskjuten klippa i bergväggen, hade konstnären målat en fågel i sitt bo.
Fågeln låg tryggt trots all oro runt omkring.
 

Det här är den vinnande tavlan, sade kungen till sist.
För sann frid är inte frånvaro av storm.
Sann frid är att hitta lugnet mitt i stormen.

 

Kramar från mig som försöker hitta lugnet mitt i stormen och som faktiskt lyckas finna det lite då och då.