Kloka underbara barn

Vi körde till mitt jobb för att vattna blommorna. Lillsessan frågade vad jag brukar säga om henne när jag träffar blivande adoptivföräldrar, jag berättade det. Urval ur samtal mellan mig och Lillsessan:
-Mamma, frågar de dig saker?
-Ja, det gör de.
-Vad då?
-Ja, tex frågar en del hur det känns i hjärtat när man adopterar, om man älskar ett barn som man inte har fött själv lika mycket som om det legat i magen.
-Ja, DET kan du svara på, du har ju två som du har fött och en från Kina.
-Ja, det kan jag absolut svara på, jag älskar er alla så mycket
-Det vet jag väl!!!
Frågorna var många fler och tårarna rann nerför mina kinder, inte för att jag var ledsen utan för att jag är så tacksam över att få dela detta med henne, att hon känner att hon vågar och vill prata om ganska svåra saker med mig. Kloka, underbara barn som nu börjar förstå det hon alltid har vetat...Frågorna är många och jag svarar så gott det går. Älskade unge, vi har en lång väg framför oss med många fler frågor, tankar och kanske en del sorg. Jag hoppas att jag får vara kvar länge hos dig och hjälpa dig få svar på en del av frågorna.

(Skrivit med tillstånd av Lillsessan)

PS: Idag använde jag hårfönen efter träningen imorse. Inte för att jag behövde det, mer för känslan att faktiskt ha något att använda den på :)