lördag 17 augusti 2013

Tjänstledig

Igår och idag har mitt gamla jobb, sen 24 år, planering. Hela planeringsdagar där man pratar om och planerar inför hösten, skrattar och har roligt och liksom har en slags uppstart igen efter sommarlov och semestrar.
Jag saknar det...trots att jag själv tagit beslutet att inte vara med längre. Beslutet togs i samband med cancern, jag kände att det fick vara klart där nu, att jag inte kan gå tillbaka och jobba som förut. Jag är inte som förut, hur ska jag kunna jobba där då? Jag har varit borta för länge, mitt liv har varit satt på paus men det fortsätter utanför. Jag har träffat min chef regelbundet och haft kontakt via sms och luncher men jag har bara träffat två av mina kollegor en kort stund de senaste 10 månaderna. Det känns svårt att gå vidare tillsammans med dem. Jag kan inte ta vid där vi slutade och inte heller börja här, där det har fortsatt utan mig, som om inget har hänt. För det har hänt något, jag har varit väldigt sjuk och jag har fått andra perspektiv på tillvaron, jag tycker att andra saker är viktiga än vad jag tyckte förr innan cancern kom i mitt liv. Jag har haft tid att fundera och tänka på vad jag vill göra med mitt liv, det jag har kvar, det jag har fått tillbaka. Min familj är viktigast, ingenting går före dem. När det gäller yrkeslivet vill jag satsa på mitt och min kollegas företag, jag vill satsa på mig själv, vara egoistisk och tänka på vad jag tycker är roligt, vad jag vill. Jag är tjänstledig till den siste maj 2014 men jag kommer inte att gå tillbaka till mitt gamla jobb, och för att inte bränna alla broar vill jag tillägga att det är så det känns nu...

5 kommentarer:

  1. Du har tagit rätt beslut. Det finns ingen förklaring till hur man kan överge sin kollega på det viset. Dåligt...
    Det finns massor av andra som behöver dina kunskaper och erfarenheter. Tänk på varför ni startade ert företag så vet du att det är framåt som gäller. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vill bara säga att jag inte känner mig övergiven, bara lite bortglömd och att allt går vidare utan att man saknas känns lite i hjärteroten. Kram

      Radera
  2. Älskar dig fina storasyster! Är så imponerad och stolt över dig.

    SvaraRadera
  3. Helt klart rätt beslut taget av dig. Der kommer gå bra :)Kram Maria

    SvaraRadera