onsdag 6 februari 2013

48 tabletter på 2 dygn...

Imorgon är det dags för fjärde behandlingen men med ett nytt cellgift: Taxotere.
Eftersom det är vanligt med allergiska reaktioner övervakas man noga under tiden man får cytostatikan. Känns lite läskigt att fler än 1 av 10 råkar ut för det men samtidigt: ska man nu få en allergisk reaktion någon gång är väl ett sjukhus där personalen är beredd med mediciner det bästa stället...
Väl preparerad med cortisontabletter är jag också, ska äta 48 st på 2 dygn...har hittills ätit 24 och känner mig lite speedad.
Andra biverkningar som är vanliga är att man tappar smaken och värk i kroppen, sen har vi de där vanliga med håravfall, tappar naglar, illamående, diareér, ja och några till som jag inte ens orkar bry mig om än så länge. Jag har förberett med isglass, allehanda olika smaker på läkerol och halstabletter, munskölj mm så får vi se vad som behövs.

Idag var jag och tog nya blodprover. Två rör skulle de ha (blodkroppar, levervärden) Sköterskan letade ett tag i armvecket men tyckte det var svårt så jag undrade om det inte gick att ta i finget. Det blöder ju på ganska snabbt eftersom jag tar blodförtunnande sprutor och det gick jätterbra :) Jisses vad det rann, och sen stänkte jag ner både golv och hennes vita byxor...inga problem att få två rör blod inte. Nu kommer INGEN att få sticka i min sönderstuckna arm fler gånger, nu är det fingret som gäller!!!

Sen kom chefen med lunch :) Vi hade trevligt och åt och pratade i ett par timmar. Hon hade med sig blommor från mina kollegor och sig själv. Prins städ var här och städade, då blir det extra fint med nya blommor på bord och fönsterkarm.

När jag hämtade lillsessan på fritids kom hon och en kompis och sa att kompisen ville sova över, helst inatt. Det stoppade jag, ingen övernattning när det är skola dagen efter! Men kanske lite senare i vår. När kompisens mamma kom och hämtade berättade de att de ville sova över. Samtalet som följer:
Kompisen: Jag vill sova över!
Lillsessan: Ja, fast det går inte nu för min mamma ska till sjukhuset imorgon.
Kompisen: Varför?
Lillsessan: Hon ska få medicin och sen är hon så trött att hon bara sover på soffan och mår illa och äter upp all isglassen och sen får vi göra allt till henne.
Kompisen: Ja, då är det nog bäst att vi väntar, kanske till lördag....
Där grep jag in och sa, vi kan ta det till våren och tills dess kan ni ju leka många gånger hemma hos oss. Det tyckte tjejerna var ett bra förslag :)
En normal vardag för min lilla dotter....

För en stund sen ringde min farbror, han har själv gått genom en cancerbehandling för ett par år sen och är numera frisk och kanske den som allra bäst kan förstå hur det är. Tack för en trevlig pratstund!

Blommor från chef och kollegor.



6 kommentarer:

  1. Barn alltså... vilken underbar konversation. Älskar dotterns sätt att förklara att du ska till sjukhuset och få medicin och vad som sen är följderna av detta. Hon har det hela klart för sig på sitt helt oefterhärmliga vis.
    Håller tummarna för dig i morgon och hoppas du slipper må allt för dåligt. Och så vet jag ju att du har isglass... och att familjen är beredd "att göra allt till dig." :) Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack och kramar till dig och de dina <3

      Radera
  2. Håller tummarna att allt går så bra det bara kan idag!

    Vi tänker på dig! Säg till om vi kan bistå med något!

    BAMSEKRAMAR Maria, Casper, victor och Felicia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fika och lekstund när jag känner mig ok :) Har jag saker att se fram emot kan man härda ut eländet i väntan på det trevliga <3 Kram

      Radera
  3. Hej
    Vilken klok dotter du har;) Ack så rätt hon hade:)
    Håller alla tummar för att det kommer att gå bra och helst utan allergiska reaktioner.
    Vi hoppas så att du orkar med att fira det kinesiska nyåret med oss på lördag, om än en kort stund.

    Kram Maria (Kävlinge) Vet inte hur många du känner som heter Maria HIHI

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, du, det är en hel del Maria, men ni skriver olika så jag vet vem som är vem :)
      Ja, jag hoppas oxå på nyåret, värken brukar tydligen sätta in dag 3 eller 4 så jag kanske inte känner något förrän på söndag middag. Håller tummarna för att det blir så. Kram

      Radera