Spruta igen

Dags för påfyllning av zoladexsprutan...ibland känns det nästan inte och andra gånger gör det ontont, idag är jag öm som 17 fast själva sprutan kändes knappt. Sköterskan vill ha koll på mitt kalciumvärde eftersom benmassan minskat så det blir till att ta blodprov igen lite då och då så ser vi om jag behöver kalktillskott oxå. Imorgon börjar jag med tabletten mot benskörheten och jag är lite orolig inför biverkningarna. Sköterskan menade att illamående var vanligt.....urk:(

Det har varit en hektisk vecka och samtidigt jätterolig. Jag har varvat specialpedagogjobb med kurs och föreläsning och "vanligt" administrativt jobb med mejladresser till skolor och förskolor. Jag är trött men glad över att det fungerar. Jag har blivit mycket bättre på att planera och organisera så att jag kommer ihåg och hinner med, samtidigt är jag försiktig med stress. Så fort det blir stressigt blir det svårare. Att läsa en bok är fortfarande för svårt, kanske blir det aldrig som förut då jag slukade böcker men fine, det går bra ändå. Tankarna på cancer och rädslan finns fortfarande kvar men så mycket mindre än förut. Ofta påminns jag om livets skörhet och tacksamheten över att jag mår bra idag är stor. Denna veckan har ännu två tappra kvinnor förlorat sin kamp mot cancern.....Fuck cancer!

R.I.P Annika & Sandra