Jag har haft cancer

Att ett enda ord kan göra så stor skillnad, "haft", har haft cancer, har inte cancer längre, cancerfri.

Besöket hos läkaren gick bra.
Jag har klarat av alla behandlingar, inte en enda gång behövde dosen justeras eller cytostatikan skjutas upp, även alla 25 strålningarna gick som planerat. Detta kombinerat med att tumörerna var små, ingen spridning till lymfkörtlarna och en 30 procentig spridningsbenägenhet (finns de som har 80% eller t.om ännu högre) gör att återfallsrisken minskar. Jag hade en aggresiv knutjävel och det är detta som ökar risken för återfall. Tycker att det finns fler saker som minskar än som ökar. Läkaren menade att risken är som störst de närmsta åren sen minskar den, hon kunde inte lova att den blir 0 men jag tänker som så att risken för återfall bör ju då vara mindre idag än igår:)
Hon tittade och kände på bröstet och tyckte att det var ovanligt mjukt efter så kort tid efter operation och strålning och att ärren och brännskadorna läkt bra. Återbesök i oktober med b.la mammografi som jag kommer att göra 1 ggr/år.
I 10 år kommer jag att vara inskriven på Onkologen, det innebär att Lillsessan är 18 år det året jag kan friskförklars helt. En lång tid.
I 5 år ska jag få sprutan var 4:e vecka och tabletter ska jag äta i 5 år. Sen får vi se vad forskningen säger då, ev blir det ytterligare behandling i förebyggande syfte men det får vi se då. Läkaren sa att jag fått all den bästa behandlingen de kan ge.
Vi pratade också om när jag ska börja jobba igen. Hon tyckte att 25% i augusti och september och sen 50 % i oktober och november lät bra. Jag höll med.

Nu ska jag väl vara sådär jättelycklig? och jag är glad, jätteglad och tacksam över att helvetet börjar normaliseras. Lycklig över att få vara med i livet och samtidigt har jag varit stressad och pressad under så lång tid att det måste få ta tid innan jag hittar mig själv igen. Samma blir jag aldrig igen. Men det behöver inte betyda att det är dåligt, tvärtom kanske det blir bättre? Erfarenheten som cancerpatient ska jag använda och förvalta väl, jag hade gärna varit utan den men när det nu är som det är så.... Jag har redan gjort omprioriteringar som jag känner mig nöjd och tillfreds med.
Önskar er en härlig helg!

Underbara ungar!

Helgen i Göteborg var jättetrevlig. Visst var det tröttsamt stundtals men det tror jag att vi alla tyckte och de flesta som var där känner ju inte mig så mycket så de vet ju liksom inte hur jag brukar vara. Hela dagen var det olika redovisningar och beslut som skulle tas och på kvällen åkte vi med båten Lasse Dahlqvist ut på havet och åt räk/laxbuffé. Tack alla som gjorde helgen så bra, X-tra tack till mina "kollegor" Anna, Hanna, Njödur och Monika.

När jag kom hem väntade min favoriblomma på mig och härligt doftande påsar te och ett fint kort skrivet av Lillsessan :) Underbara ungar!

Imorgon ska jag till onkologen...rädslan finns där ständigt, det har varit en stundtals tung dag idag eftersom jag inte vet vad som ska hända hos läkaren, ett avslutande samtal har de sagt men kan jag vara säker på det... Känslan av att gå in där på plan 2, platsen dit ingen vill, dit där jag har varit flera gånger usch det är tungt och jobbigt. Har varit trött i eftermiddags och somnade när äldsta dottern pratade med mig :( orkar inte behålla fokus någon längre stund.

Jag tänker mycket på studentfesten och perfektionist som jag är vill jag att allt ska vara perfekt, studentskan är mycket ledig nu och imorgon ska vi fixa en del tillsammans. Om vädret är bra ska vi ordna med utemöblerna och lite blommor och om vi inte kan det så ska vi göra lite vegetariska pajer som vi ska frysa in. Det kommer att ordna sig, det blir bra, det ska bli roligt, bara vi är tillsammans så blir det bra.

PS: idag har jag tvättat hårfjunet med schampo, inte för att det behövdes utan för att jag kunde :)

Att känna vinden i håret

Jag står i trädgården, i solens värme och känner vinden i håret...
Jag har förut mest varit besvärad när det har blåst, håret kom i ögonen och i munnen och var i vägen. Nu med en erfarenhet av hur det är att vara kal och hårlös, känns vinden helt annorlunda. Den känns som en mjuk smekning över de fjun som har växt ut och det känns som att spåren efter cellgifterna är på väg bort. Det tar ännu flera månader innan håret växt ut ordentligt men det är på väg, jag är på väg mot det friska igen. Naglarna kan jag dölja med nagellack, tre ränder finns det på varje nagel, en för varje taxoterebehandling och nagelfärgen är brungul men vid nagelroten är det en fin frisk färg igen. Ögonfransarna blir allt fler och längre och t.om ögonbrynen börjar växa ut. Jag börjar se normal ut igen, utåt sett.
Inuti är det fortfarande kaos ibland, det är fler och fler dagar som känns ok men det räcker med något litet för att tårarna ska börja rinna igen. Jag är så glad att jag får vara sjukskriven ännu en tid, jag behöver det verkligen.
En härlig helg önskar jag er alla!!!! Jag ska åka till Göteborg och vara med på Adoptionscentrums Förbundsmöte, ska bli roligt och intressant. Och ja, jag ska ta det lugnt :)

Falska mejl

Usch, idag har mitt namn blivit undertecknat i ett mejl som inte kommer från mig. Det är så obehagligt att det är så enkelt att komma åt ett mejlkonto och bara lite sådär skicka mejl till adresserna på kontot. Jag finns inte i Birmingham och jag har inte blivit av med min handväska och jag behöver inga pengar för att ta mig hem igen :( Falska mejl...ingen nyhet men första gången för min del. Inte är det olagligt heller att underteckna med någon annans namn enligt polisen, bara dataintrånget i kontot som inte tillhör mig och de som fått mejlet kan anmäla för försök till bedrägeri eller om de hunnit skicka pengar kan de anmäla ett bedrägeri. Chansen att få tag på de som ligger bakom är 0....
Nåväl, igår hade vi en trevlig porslinsbröllopsdag (20 år), god mat och efterrätt på kvällen och ett fång rosor av maken:)
Idag har jag ätit lunch med chefen och planerat för framtiden. Tack chifen för goda samtal på Rosegarden.
Lillsessan hade en kompis med hem i eftermiddags. De fnittrade och lekte hela tiden, solen sken och de kunde springa barfota i gräset, undrar om värmen kommer igen?

Brunch

Brunch med goaste Maria idag.
Vi gick till Pronto på Lilla torg, samma ställe som vi träffades på för första gången för lite mer än 7 1/2 år sen. 10 månaders intensiv mejlkontakt med dagliga mejl under tiden vi väntade på besked om vilket barn som väntade på oss i Kina resulterade i en vänskap, både mellan oss och våra döttrar :) Tack, för en härlig förmiddag/lunch <3

I eftermiddags bakade jag och sonen rulltårtor som vi ska ha på dotterns student om 2 veckor, de blev riktigt bra. Inte så jämt gräddade kanske men det syns (och smakar) att de är himmagjorda:)

När jag hämtade Lillsesssan idag la jag märke till att speciellt en av tjejerna tittade på mig...jag sa till Lillsessan att den där flickan nog kommer att fråga varför jag ser ut som jag gör på huvudet. "Det har hon redan frågat och jag sa att du inte har något hår"! Duktiga gumman som fixade det så bra :)

Det har regnat mycket idag och det märks i trädgården, titta bara på mina rabarber!

Kanske dags med en rabarberpaj

Hår

Nu är det snart 5 månader sedan jag tappade håret på huvudet. Efter det dröjde inte länge förrän all kropssbehåring var borta och i samband med de sista cytostatikabehandlingarna försvann ögonbryn och ögonfransar. Inget stort problem för mig men jag vet att det är oerhört jobbigt för en del. Det som besvärat mig mest är faktiskt förlusten av ögonfransar. Fransarna skyddar ögonen från vind och smuts och de fångar även upp tårar...utan fransar klibbar ögonen liksom ihop när man gråter...Nu har de börjat växa ut igen, ett par mm, snart blir det mascara, inte för att jag behöver det eller brukar ha det utan för att jag kan!!!
Jag har haft peruken på mig när jag varit utanför huset och ofta även hemma när vi haft besök annars har det varit olika mössor som har gällt. Nu, när håret växer alltmer på huvudet och det blir varmare så är det ganska omöjligt att ha på peruken. Tänk er att ha på en vintermössa i 20 graders värme, ingen som frivilligt tar på sig den. Så, numera kör jag nästan enbart med en tunn slags mössa som motorcyklister brukar ha under hjälmen.
Fördelen är att jag mår bättre rent temperatursmässigt och nackdelen är att många först nu ser att jag är/har varit sjuk. Jag har inga problem att berätta om cancern, nästan bättre när folk frågar än när jag ser att de tittar och undrar men inte säger något. Och folk tittar, i parken, i affären, i skogen, på biblioteket mm och jag låter dem titta. Jag försöker att inte bry mig om, att låtsas som att de inte tittar på mig, eller att de helt enkelt tycker att jag är fin och att det är därför de tittar men stundtals är det jobbigt...

18 myggbett fick jag i skogen igår, på rygg och axlar och ett mitt i pannan. Det kliar.

Njut mina vänner, njut

Lillsessan var ledig igår, de hade planering på hennes skola. Ledigt = sovmorgon = låång frukost :)

Vi åkte till Mobilia, insåg att lillsessan behövde ett par skor till, vi hittade ett par fina direkt. På eftermiddagen var vi på Sagolekplatsen och lekte med kusinen och åt glass, mums. Sen körde vi hem till oss och fortsatte leka och åt middag. En mysig dag på alla sätt.

Idag har vi varit i Bokskogen och lekt och grillat med Proffsiga klubben. Vilket härligt väder det var:) Vi gick en promenad på 2.1 km och det kändes i kroppen må ni tro. Ganska trött och svettig men glad att det gick bra.
I eftermiddags kom kusinen, min syster och föräldrar på fika och nu ikväll har vi invigt vår nya grill.

Svårt att beskriva hur glad jag är över att kunna vara med på allt som händer. I höstas trodde jag att jag skulle dö och nu, nu lever jag om än med en stor tacksamhet och vetskap om hur snabbt livet kan ändras och ta slut. Njut mina vänner, njut <3
Jag njuter av varje sekund trots att stelheten blir mer och nu sitter i knän, höfter och axlar. Tror jag ska testa nyponpulver, det är flera som sagt att det är bra. Det ilsket röda är borta och det ser ganska bra ut vid strålningsstället :)

Nya sommarskor

Maken vid grillen

Underbara färger i trädgården just nu

Tre av våra äppleträd blommar så vackert