Changsha 1- 2/11

Vi tog bussen och åkte till "Apelsinön", en fantastiskt vacker ö i floden där det växer massor med apelsinträd och träd med nya favoritfrukten pomelo. Mitt i parken finns en gigantisk staty av Mao. Det var en vacker dag och många lediga kineser passade på att ta sig en tur hit.

Vi gjorde ett besök på ett tehus som serverade goda teer, det var väldigt vackert inomhus men dyrt att prova te och inte så barnvänligt för 10 barn med spring i benen, tur att det fanns en park precis intill där de kunde få leka en stund. Dagen avslutades som vanligt i poolen :)

Dagen efter var det dags för ett besök på Civil affairs office där vi fick Lillsessan för 10 år sedan. Det såg nästan ut som då och en våg av minnen kom över mig. Lyckan över att äntligen få hålla denna lilla flicka och rädslan över allt som skulle kunna komma, över vad hon hade med sig i bagaget. En av de lyckligaste dagarna i mitt liv.

På eftermiddagen åkte vi till en stor park där vi var även för 10 år sedan. Ett andningshål mitt i storstaden som är så underbart. Många åkte karuseller och provade skjutbanor och så promenerade vi bara och njöt av all grönska. På kvällen åt vi middag på väldens största kinesiska restaurang West Lake, maten imponerade inte men atmosfären var kul och de hade en riktigt fin föreställning som var väl värd att titta på.

                                                       2005                                        2015

När man är trött i benen är lyckan en stark guide :)

Martyrernas park

Ett nöjesfält mitt i parken

Världens största kinesiska restaurang med plats för 5000 gäster samtidigt!

Vår egen prinsessa

Yueyang - Changsha (31/10)

Från Yueyang till Changsha.
För 10 år sedan gjorde Lillsessan denna resvägen tillsammans med 9 andra flickor och deras nannys, då väntade vi föräldrar nervöst på våra barn. Denna gången gjorde vi resan tillsammans. Cirkeln är sluten.

Vi bor här: Dolton hotel, samma hotell som för 10 år sedan.

Innan vi reste till Changsha var vi och tittade på Yueyang Tower, 

ett av de viktigaste tornen i Kinas historia

Naturligtvis firade vi 10 års dagen med en god middag och Halloweentema och ansiktsmålning

Bad som avslutning, kan det bli bättre?

Yueyang (30/10)

Vi ville tillbaka till Yueyang County där Lillsessan är född.
Liksom känna in atmosfären, andas luften, vandra längs gatorna, se hur det såg ut, äta lunch, möta människorna. Vi tillbringade flera timmar med att bara vara, vi pratade (med hjälp av guiderna) med vuxna och barn, vi var mycket intressanta som västerlänningar eftersom de aldrig hade träffat några förut, lite stjärnstatus kan man nästan säga.
Människorna verkade lyckliga, de skrattade och tempot var mycket lägre än i storstaden. Här hade Lillsessan alltså växt upp om hon inte blivit adopterad, en märklig känsla och samtidigt fantastiskt att kunna tillbringa några timmar i hennes födelsestad. Jag åker gärna tillbaka! Vi ska tillbaka!

                                              

                                     

                                     

                                               

                                   

                                             

                                                            Lillsessan på "sin" gata

                                     

                                                             Lillsessan på en risodling

                                              

                                              

Den viktigaste dagen (29/10)

Nervösa satte vi oss i bussen. Finklädda, välkammade, lite sammanbitna. 40 minuters resa och där var barnhemmet!

Vi åkte upp med hissen och där i rummet väntade de, fostermammor och fosterpappor, på de små flickorna som de hade sagt hejdå till för 10 år sedan. Då, bebisar, nu 10 åringar.

Det var mycket känslor i det rummet. För alla. Svårt att förklara hur det känns när en främling sitter med din dotter i knät och drar fingrarna i hennes hår, känner på hennes armar, tittar henne i ögonen och minns saker om henne, vet saker om henne som du inte har en aning om. Det blev ett fint möte som gav svar på många frågor, som fyllde i många av de luckor som har funnits, nya pusselbitar som kunde läggas till livspusslet som snart är helt. "Mamma, jag har en familj till", ja, det har du min älskling.

(PS: Naturligtvis har Lillsessan sagt att detta inlägg är ok)

Till Yueyang (28/10)

Äntligen är vi här i Yueyang, staden vår älskade dotter är född i.

Imorse lastade vi på allt bagage och alla vuxna och barn på bussen och började en lång bussfärd tvärs över Hunanprovinsen. Vi tog en längre paus vid Liuyesjön och barnen lekte i parken och provade på att springa i vattenrullar och så åt vi lunch på ett mysigt ställe precis vid sjön. Vi gick också en runda vid Poesimuren där berömd poesi finns inristad på en lång mur.

Tyvärr blev maken magsjuk av något dåligt kött igår och kan varken äta eller dricka utan att må illa. Han hoppar över lunchen och hoppas må bättre inom kort. På kvällen skulle vi äta på Pizza Hut som finns precis bredvid hotellet. Maken var hungrig igen och vi beställde mat, plötsligt blev han vit i ansiktet och rusade upp men satte sig snabbt igen och svimmade!!!! Han fick hjälp ut och då mådde han fort bättre igen men han fick hjälp till hotellet och i säng. Jag tog med en pizzaslice som han åt och fick behålla och så drack han vatten. Usch, det kunde gått illa, så glad att allt gick bra.
Senare på kvällen hade Albin ett möte med alla flickorna och de pratade om vilka frågor de skulle vilja ställa till fosterföräldrarna. Så bra att kunna prata om det tillsammans.

Vi bor här: Grand Skylight hotel

Zhangjiajie (25-27/10)

Underbara sovmorgon! Efter en resa på drygt ett dygn är det en härlig känsla att ta det lugnt. Söndagen innebar lugn och ett dopp i den nästan iskalla poolen och när vi nästan gett upp hoppet kom våra väskor kl 23.45.
På måndagen hämtade bussen oss och vi åkte till Nationalparken Zhangjiajie. Köer, köer, köer. Nyfikna kineser som tittar, ja stirrar på oss, konstiga västerlänningar med kinesiska döttrar, de har svårt att få det att gå ihop, ingen engelska så TACK för lapparna på kinesiska som förklarar hur det är:) Vi åker med världens längsta kabinbana upp till Tianmen mountain, det tog ca 35 minuter att åka upp och även om jag är höjdrädd så gick det bra. Långa partier hade vi inte så långt till marken och när det var långt ner ja då tittade jag inte ner. Nästa utmaning var glasbron men det var så dimmigt att vi inte såg så långt ner genom glaset, dessutom var det betong mellan glaset så det kändes ok. Glasbron var egentligen ingen bro utan gick utmed berget, Lillsessan tyckte att det var otäckt och höll sig i närheten av bergsväggen den mesta delen.

skoskydd så att glaset inte skulle skadas

dimmigt

Efter medhavd picknick gick vi mot Heavens gate. En smal vindlande väg utmed bergsväggen och plötsligt var vi där! Dimman gjorde att vi inte ens upptäckte att vi var framme och en byggarbetsplats hjälpte till, inte kan man väl ha det så skräpigt vid ett så berömt turistmål? Jodå, en salig blandning av turister, dimma och byggarbete vid Heavens gate. Efter en stund tog vi rulltrappan ner (999 trappsteg lockade inte)!

7 rulltrappor ner (eller upp)

"In i dimman" fick en klar betydelse

På kvällen åkte vi och några familjer till på en liten utflykt till en teaterföreställning. Vi förstod nästan ingenting av handlingen men vackert var det med alla danser och dräkter.
Sista dagen i Zhangjiajie åkte vi till nationalparken Wulingyuan där det finns ett enormt stenskogslandskap. Vi tog hissen upp (300 meter hög utomhushiss) och det var fantastiskt!!! Har ni sett filmen Avatar så vet ni hur det ser ut :) Halleluja mountain, som stått som modell för Floating mountain ser verkligen ut som i filmen. Massor med turister som skulle ta foto naturligtvis och det var trångt överallt, alla köer förtar lite av upplevelsen och det är liksom "business" av allt från att ta foto till att skriva en dikt på foto på bergen. Vi avslutade med en underbar promenad genom skogen längs med en liten flod, härligt klar luft, fåglar som kvittrar, vatten som porlar och så en liten hemmagjord, handdriven karusell mitt i allt :)
Idag kom även Albin, vår svenske reseledare som även pratar kinesiska, han ska följa med oss flera dagar nu, känns bra med en svensk :)

Massor med trappor överallt

Fredag 23/10 - lördag 24/10

Som ni redan har förstått så har det inte fungerat att skriva på bloggen från Kina, inte heller facebook fungerar, google eller internet för den delen...Jag kommer att lägga in inlägg från alla dagarna här så att ni lite såhär i efterhand kan följa vår resa.

Det började strula på Kastrup med att vi inte fick några boardingkort från Arlanda till Beijing och sen vidare till Zhangjaijie. På Arlanda visste de inte var vi skulle få våra boardingkort och vi fick två val: 1, chansa på att vi kunde få vid gaten en timme innan planet skulle gå eller 2, gå ut till incheckningen och liksom börja om......inget alternativ kändes helt bra men vi valde till slut att gå ut. Incheckningsdisken fungerade inte men som tur är fick vi hjälp utan att stå i kö. Vi fick våra boardingkort. Superstressade kom vi äntligen på plats tillsammans med de 22 andra kinakusinerna med familjer. Resan till Beijing gick bra, vi kunde sova några timmar. Det stod en buss som väntade på att ta oss till kinesiska muren och vi skulle äta en god lunch innan vi skulle flyga vidare på kvällen. Kö kö kö och kö igen. Bussturen som vanligtvis tar 1 timme tog nu 3 timmar! Vilket stessmoment. Lördag och fint väder innebär också att Pekingborna gärna beger sig till muren. Gissa om det var köer....10 minuter hann vi vara på muren. För oss var det tredje gången men för många av tjejerna var det första gången, så synd :'( Dessutom hade vi inte tid med lunch så det blev salta kex och chips för det var det vi hann köpa. Tack och lov tog det bara lite mer än 1 timme tillbaka till flygplatsen och vi hann köpa KFC!!!!! Flyget till Zhangjaijie tog ca 2 1/2 timme. En liten flygplats så väskorna kom snabbt, dvs alla utom våra!Ingen pratade engelska och vi försökte visa och förklara, till slut släppte de in vår guide så att vi fick hjälp. Väskorna fanns kvar i Beijing och kommer med nästa flyg, söndag kväll. TUR att jag packade hälften av Lillsessans klder och en del av mina i handbagaget. Vi klarar oss ett par dagar innan vi behöver handla och jag hoppas innerligt att vi får tillbaka våra väskor. Av erfarenhet kan jag säga att många säger det de tror att du vill höra, sen behöver det inte vara sant.