Ont i ryggen

Sportlov! Lite ledighet. Lillsessan var på fritids igår och idag sen är det hemmadagar resten av veckan.
Igår var vi hos goda vänner på fika-lek och pratstund. Alltid lika mysigt och tjejerna leker varje sekund, de är så fina:) Tack för en bra eftermiddag!

Jag har ont i ryggen och det känns precis som det har gjort förr när jag har haft ont, det sitter precis i ländryggen och jag är ordentligt öm när man tar där. Eftersom bentäthetsmätningen som jag gjorde i somras visade på en försvagning precis där så passade jag på att fråga sköterskan förra veckan om det onda kan tyda på en försämring. Hon sa att jag skulle äta värktabletter i 1 vecka och hade jag fortfarande ont skulle jag höra av mig så ska jag få träffa onkologen och ev få en röntgen för att utesluta metastaser, gulp....Visst är det bra att de kollar men tänk om de hittar något, det får absolut inte ske! Om det hade varit ett "nytt" ont som jag inte kände igen skulle jag vara livrädd, nu är det en känd smärta så jag känner mig i alla fall hyfsat lugn. För visst kan man ha ont utan att det ska vara cancer men som cancerpatient, även om man då räknas som cancerfri, så tas det alltid med i beräkningarna. Ja, den där jädrans sjukdomen har tagit ännu ett liv i vår fb-grupp. De som sa att bröstcancer är den bästa cancerformen man kan få om man nu har oturen att få cancer kan dra något gammalt över sig. Den är livsfarlig och lömsk och alldeles otäck.

Dagens skratt: när jag tittade ut på grannens uppfart imorse ser jag att grannpojken med kompis har ägnat ganska många timmar åt att fylla i stenarna med gatkritor (förhoppningsvis) i olika färger, mitt på står det skrivet "Välkommen hem!"

Dagens tips: Försök inte göra rent glasögonen efter att du har smort inte in händerna med kokosolja...

Alla Hjärtans dag!

Jag har flera gånger när jag har sett lastbilar lastade med allehanda ting undrat vad som skulle hända om bilen tappade sin last. När jag körde till jobbet igår var det en lastbil fullastad med sopsäckar som körde framför. Han tappade flera stycken, som tur var fick ingen bil påsarna på sig men så snabbt det kan hända en olycka. I påsarna fanns b.la träbitar, plast, flaskor mm som nu låg utspritt över vägbanan där bilarna körde i 90 km/h eller mer...jag tror att alla bilar lyckades väja undan och lastbilen stannade för att inte fler sopsäckar skulle "flyga iväg". I fortsättningen kommer jag att hålla ett bra avstånd till lastbilar med last på flaket.

Idag klappar mitt hjärta lite extra för min familj, de är underbara mest hela tiden, vad skulle jag vara utan dem? Gulliga presenter, extra kramar och mys gör denna dagen alldeles bra.

 

 

 

Jag har ju musikaliska barn och någonstans kommer väl den där talangen ifrån även om den lyckades hoppa över mig, nåja, kan hålla tonen och klinka både på gitarren och pianot och ge mig en tvärflöjt så kan jag nog fortfarande fixa en trudelutt, men jag är långt ifrån som äldsta prinsessan och sonen. Men jag har flera i släkten på pappas sida som är musiker och kanske ligger musikådran åt det hållet. Här är i alla fall debutsingeln Rerun från "Traveling John" som då är min kusins son. Lycka till John! Jag gillar låten:)

http://www.youtube.com/watch?v=lOJfmDReAzY

 

(hm det blir lite fel när man klickar på länken så låten börjar mitt i, vill ni lyssna på hela drar ni bara tillbaka mot vänster så kommer det från början)



Mina isprinsessor

Igår var vi och åkte skridskor, eller rättare sagt make och döttrar åkte, jag stod och tittade på. Mina leder mår inte så bra just nu och de i fötterna är värst, jag ville gärna åka men vågade helt enkelt inte. Jag är ingen bra skridskoåkare och att då fresta på mer än vad jag är van vid, nej, det har jag lärt mig den hårda vägen att det inte är bra.
Det var riktigt roligt att titta på också. Många som inte kunde åka som fick så fint stöd och hjälp av sina kamrater i olika åldrar, det värmer i hjärtat att man kan ta hand om varandra:)
Lillsessan har blivit duktig på att åka, en enorm utveckling från förra säsongen och då har hon ändå bara åkt två gånger tidigare i vinter. Snabbt går det och hon rör sig tämligen säkert på isen.

Mina isprinsessor

Imorgon börjar sportlovet för många i vårt avlånga land men här i Skåne är det en vecka kvar i skolan innan ledigheten tar vid. Förr kunde jag tycka att söndagarna var lite jobbiga, dagen efter var det jobbdags och man visste inte vad som väntade. Det kunde vara sjuk personal och svårt att få tag på vikarier, föräldrar som ville prata, barn som blev sjuka, ekonomin som inte stämde, handlingsplaner att skriva, livsmedelsverket på besök mm mm. Numera är det mer förutsägbart. Skönt, det innebär mindre stress, mer lugn inombords.Var sak har sin tid.
Imorgon är det en ny spruta. Inga konstiga knutjävlar kändes idag när jag hade min "klämdag" och jag kunde långsamt släppa ut ångesten som alltid samlas som en klump i magen när det är dags att leta efter konstigheter i ett bröst som faktiskt inte känns normalt, som vanligt, utan knöligt, hårt, förstört efter allt som hänt. Phu

Lunchen är serverad!

Träning, det är ett par dagar sen och det känns i lederna men efter styrketräning och nästan en mil på cykeln är jag fit for fight igen. Bra sätt att börja dagen på.
Min kollegas rara dotter hade lagat lunch till oss och packat så fint i lunchlåda och grönsaker bredvid. Tack raring för lunchen ♡

Besök av syster och kusin i eftermiddags och äldsta dottern hade bakat scones till fikat mmm. Kusinerna lekte i 6 timmar!!!!  och vi pratade och pratade. Fredagsmys med popcorn och djurcirkus hann vi också med. Kramar

Dagen efter

Igår var det en lång dag med en föreläsning som slutade kl. 20, sen hade vi  27 mil hem. Med lite paus för mat och bensinpåfyllning var jag hemma 00.45. Det är svårt att somna direkt, jag behöver slappna av och komma ner i varv innan sömnen infinner sig. Dessutom hände en liten incident när det plötsligt låg ett stort dött djur på vägen, så många tankar som hinner fara genom huvudet på kort stund, hade jag kört på det hade jag förmodligen tappat kontrollen över bilen i 110km/h, nu väjde jag undan och bilen gungade till innan det blev rakt fram igen och allt gick bra men tusan vad rädd jag blev.
Vaknade ganska pigg imorse och lämnade Lillsessan som vanligt i skolan innan jag satte mig vid datorn. Efter ett par timmar körde jag iväg och handlade. Jag hann ungefär halva inköpsrundan innan jag fick problem med att hitta (har handlat där i ca 10 år och vet egentligen var grejerna ligger), svårt att läsa inköpslappen, visste plötsligt inte hur scannern fungerade...tja, det hände egentligen inget mer än att hjärnan tog slut. Dagen efter en påfrestning, jag vet ju att jag ska ta det lugnt men det är lätt att glömma när kroppen inte är trött. Hjärntrött är en helt annan trötthet. Jag fick inte med allt hem som stod på inköpslistan men jag kom hem och det är ju huvudsaken. Sen att jag hittade smöret i skafferiet i eftermiddags är en annan sak....
Jag sov en stund i eftermiddags och sen missade jag större delen av rapport och Antikrundan när jag slocknade i soffhörnan men Tvillingsystrar tittade jag på. I exakt samma rum som de fick sina döttrar i fick vi vår dotter ett år senare. Fruktansvärt av barnhemmet att dela på tvillingarna och förneka det när familjerna frågade. De kommer till Skavlan imorgon.

Vanliga morgonbestyr

5.15 vaknar jag av att ljuset tänds i badrummet.
Sonen ska ha friluftsdag med samling 6.30 för att med buss åka till Vallåsen och åka skidor. Det är första gången han åker utför...vi har liksom missat den där snösemestern (har hellre åkt söderut till värmen) och här i Skåne har vi sällan så mycket snö att det hinns med att åka utför, det är mest pulkåkning som backarna tål.
Nu ska det ordnas matsäck och han gör det mesta själv men den varma mjölkchokladen ska jag fixa. När jag står där vid spisen och rör långsamt för att mjölken inte ska brännas vid, slåss jag av känslan att jag njuter av det. Tänk att JAG kan stå här tidigt en tisdagsmorgon medan den älskade sonen brer mackor lite småsjungande bredvid och packar termobyxor och tjocka vantar i väskan. Vilken lycka att kunna gå upp och tillbringa den här stunden med honom, att kunna köra honom och hans kompis till skolan, att finnas här för honom....
En stund senare är det dags att väcka Lillsessan, idag står skridskor på schemat och här ska det ordnas fika med varm chokladmjölk, smörgås och frukt. Lite frukost och Barnkanalen på tv innan det är dags för skolan. Skridsko, hjälm, extra strumpor och vantar och så matsäcken förstås. Vanliga morgonbestyr som jag gör med ett leende. Tankarna vandrar iväg till hur det kunde ha varit om det gått riktigt illa...och en liten stund stannar jag kvar i känslan av att vara här och nu. Innan jag kör till jobbet hinner jag pussa "hejdå" till äldsta dottern som börjar jobba lite senare. Och vet ni vad! Jag kom till och med ihåg att ta med lunch till jobbet idag (minnet blir långsamt bättre:))

PS: både skid-och skridskoåkning gick bra, de hade jätteroligt

Hästens år

Det kinesiska nyåret är firat med bowling och kinabuffé tillsammans med goda vänner.
Nu är det hästens år och är du född 1906, 1918, 1942, 1954, 1966, 1978, 1990, 2002 eller 2014 så är du en häst enligt den kinesiska zodiaken. Hos kineserna symboliserar hästens år det ädla och eleganta men också snabbhet och uthållighet. Det står också för intelligens, vältalighet och frihet. Hästens år associeras också med glädje, flexibilitet, humor och fest. Är du född i Hästens år ska du bära något rött varje dag, det för tur med sig. Jag är en Häst :)

Vi hade hoppats på en helg med pulkåkning. Förra året gick hela vintern utan någon riktig pulkbacke, det fanns liksom ingen ork över. Tyvärr har Lillsessan varit jätteförkyld och hostig och idag har det varit plusgrader och snön smälter långsamt bort. Jag håller tummarna för att det kommer mer snö innan vintern är slut.

Imorgon är en ny vecka med nya utmaningar. Jag börjar på den nya sortens tabletter och hoppas innerligt att jag slipper huvudvärken.