En liten tillbakablick på året som har gått
Min familj, min underbara familj. Vad vore jag utan er? Ingenting. Jag älskar er till stjärnorna och månen och tillbaka igen. Ni fina, fantastiska, så mycket vi får uppleva tillsammans. Jag är så tacksam att jag får finnas hos er. Varje sekund, varje minut, varje timme och dag, varje stund är jag lycklig för att jag har er, NI är det som gör mig hel.
Båda de äldsta har berikat vår familj med pojk- resp. flickvän och det är så härligt att möta dessa ungdomar, vi har ofta långa middagar och diskussioner och att ta del av deras tankar och visioner är underbart och utvecklande. Ibland är vi 7 vid matbordet och ibland 3 eller faktiskt bara 2 eftersom även Lillsessan gör sina små utflykter på kvällstid. Att hitta tillbaka till tvåsamheten, att bara vara vi igen maken och jag, efter 22 år med barn, det tror jag att vi står inför ännu mer nästa år.
Jobba bör man och betala skatt och moms och 2015 är året då det börjar gå riktigt bra för vårt lilla företag. Äntligen kan vi få en lön varje månad och vi håller andan, kan det vara så att vår dröm slår in, att vi kan leva på detta så underbara, roliga och omväxlande arbete. Vi har redan våren nästan fullbokad. Fantastiskt!!! Cecilia, min envisa, sega, uthålliga parhäst, vi har gått genom många svåra saker de senaste åren, vad vore dagarna utan dina idéer och upptåg? Glad över alla människor som jag träffar, de utmaningar jag ställs inför och känslan av tillfredsställelse när allt går bra.
Maken bytte jobb i höstas efter mycket funderande fram och tillbaka. Man vet vad man har men inte vad man får...men han trivs bra och jag tror att det t.om kommer att bli mycket bra.
Äldsta dottern bytte utbildning från Biomedicin till Sjuksköterska och hon trivs mycket bättre. Sonen fortsätter på gymnasiet och nu är det sista året, student 2016! jisses vad dessa åren har gått fort. Lillsessan har lämnat lågstadiet, bytt skola och klass och höstens termin har varit påfrestande men nu går det mycket bättre.
Årets mest fantastiska resa var resan tillbaka till Kina, alla upplevelser och de djupa vänskapsband som knöts ännu hårdare och mest känslosamt var mötet med Lillsessans fosterföräldrar. Många pusselbitar som är viktiga för livspusslet.
Sen hade vi det så bra på vår resa till Manchester, så härligt att vara tillsammans så mycket och vilket härligt bröllop.
Sonen har varit på sin första resa utan oss och han klarade sig alldeles utmärkt (Ungern), övriga i sällskapet åkte på en matförgiftning men han och flickvännen slapp undan. Och så är det ju alla småresor i Sverige som har varit roliga, till Gransnäs, Kalmar, Öland, Simrishamn, Brantevik, Kullaberg och alla möten med våra vänner nya såväl som gamla.
Cancer, jag är så tacksam och glad över att Magnetröntgen visade att den där lilla pricken som har spökat i bakhuvudet inte har förändrat sig någonting och således är ofarlig. Det känns som att få livet tillbaka, hoppet, lyckan och glädjen är underbart. Oron över att bli sjuk igen finns alltid men den oron tar mindre och mindre plats. Jag är glad över att ha passerat tre årsgränsen som gör att återfallsrisken minskar. Jag blir dock ständigt påmind om att bröstcancer är inget att leka med, visserligen blir de flesta numera cancerfria och lever fortfarande efter 5 år men därefter finns det för lite eller ingen statistik. Det är många som har dött detta året...många som mist sina nära och kära som nu måste hitta en ny vardag utan de älskade.
Ta hand om varandra och ta vara på varje dag som om den vore den sista!
TACK 2015 för det som du bjöd på, nu hälsar vi det nya året 2016 välkommet!
Jag avslutar året med min favoritbild på barnen från 2015
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar