söndag 14 juni 2015

Skräckslagen och lycklig på samma dag!

Jag gick in och läste på Mina vårdkontakter, kunde liksom inte låta bli.....det står MR v 23, LUP v.25....ok vad betyder LUP, det måste innebära ett svar på något sätt? eller? Jag ringde Onkologen för att få svar. Sköterskorna är alltid gulliga (ja, jag har ringt ett par gånger vid det här laget:)), hon berättade att LUP betyder att man får besked via telefon eller brev och samtidigt sa hon att det stod att de skulle skicka en kallelse för återbesök???? Jag började svettas. Har det kommit något svar, hon svarade lite svävande och bad mig vänta....hon kunde inte se något, kunde bara se remissen men inget svar, hon skulle be läkaren ringa.....
Vad såg hon?
Läste hon svaret?
Kunde hon inte säga något?
Visst blev det lite konstigt tyst?
Vad döljer hon?
Denna sjukdom har gjort mig misstänksam, jag har svårt att lita på människor, jag lyssnar efter det som inte sägs, tolkar själv (oftast till det mest negativa)...
Jag har mobilen som klistrad i handen hela dagen, när det ringer klappar hjärtat fort, fort, fort. Jag är inte trevlig, jag är rak och saklig, säger vad jag tänker utan hänsyn till de som lyssnar, sorry, jag fungerar så när jag är skräckslagen, här kommer två berättelser från dagen när jag väntade på samtalet:
Tandläkaren ger mig två val när det gäller tanden som gått sönder. Antingen lagar hon den och lagningen kan hålla 1 dag, 1 vecka, 1 månad, 1 år men så småningom behövs det en krona som håller många år, kanske livet ut. 1800 kr eller 5900 kr. Jag säger att jag väntar på svar från en MR och kanske inte behöver en krona. Det blir alldeles tyst i rummet, sen lägger tandläkaren handen på min arm och säger att hon gör rent på tanden och sätter på ett provisoriskt bandage sen ringer jag när jag har bestämt mig vad det blir. Jessika, du är fantastisk!!!!
På en av förskolorna där jag jobbar säger förskolechefen att samtalet som vi ska ha känns skitsvårt, jag säger att det kommer att gå bra och det som verkligen är skitsvårt är att vänta på ett besked som betyder leva eller ej.
Sådär blir jag när jag är rädd, jag känner inte igen mig själv och det är inget som jag tycker är bra eller på något sätt är stolt över, lite social inkompetens på nåt sätt som bara händer när jag är sådär rädd, när jag faller och inget stopp finns, när liemannen plötsligt sitter där på axeln igen och klappar händerna i glädje över min sorg. När rädslan sitter i halsen och jag knappt kan prata, när tårarna kommer, när pulsen är hög och ångesten sitter i hela kroppen, jag blir stel av skräck. Samtidigt försöker jag hålla mig lugn, egentligen finns det ingenting som tyder på att de ska hitta något men förnuftet vinner sällan över skräck.
kl. 16.15 ringer telefonen. Röntgen ser bra ut, det finns ingen förändring. Vi behöver inte följa upp det mer........och plötsligt är jag väldens lyckligaste och liemannen tvingas släppa greppet, återigen, än en gång har jag turen på min sida, nu rinner tårarna av glädje och tacksamhet över livet.

                                                     Bildresultat för hjärtan

6 kommentarer:

  1. Åh Karin så himla skönt! Stort grattis till dig! :-)
    Kram, Else

    SvaraRadera
  2. Wooh vilken pärs. Hur mycket pallar man.
    Men himmla glad för din skull.
    Stort grattis till dig och din familj
    kram från mig :-)

    SvaraRadera