Gott Nytt År!

Såhär dags brukar det vara en bra tid för en årssammanfattning, så vad har skett 2017?

Vi började med några fantastiska veckor på Fuerteventura, bara jag, maken och yngsta prinsessan. Underbara dagar i lugn och ro, inga måsten och bara vara tillsammans. Jag mår bäst när jag är ledig och tillsammans med familjen, tänk om man kunnat ha det så alltid! Min onda arm ställde dock till det en hel del, jag började få ont i oktober men tänkte att det är väl som vanligt och försvinner snart. Sjukgymnasten sa att oj det där gör ont! och så fick jag lite rörelser som jag skulle göra med ett gummiband i ett par veckor och sen tillbaka till honom. Det onda blev värre av rörelserna! Sjukgymnasten ville ge mig en kortisonspruta men jourhavande läkare sa nej nej nej, hon har haft cancer och då måste hon göra en mammografi och en MR av armen för att utesluta cancer......faaan va jag blir trött och ledsen, det är ytterst ovanligt med cancer i överarmen men oron klickar igång direkt. Nåväl, varken mammografi eller MRröntgen visade cancer :) Men det visade att det onda inte var inbillat och att en muskel gått sönder i armen och ledvätska låg och sipprade in det söndriga och det var det som gjorde ont. För att göra en lång historia kort så känns armen idag ganska bra, inte helt ok men jag kan röra den nästan normalt igen:) Mina krämpor som är biverkningar av medicinen står jag ut med, vågar knappt tänka tanken på att sluta med dem eftersom det ökar risken för återfall. I oktober var det 5 år sedan cancern opererades bort och på något sätt är den där 5 årsgränsen både skön och otäck. Jag är så glad att jag tillhör de 90 % som överlevt i fem år. Risken för återfall är störst de första fem åren. Chansen att överleva i 10 år är ca 75 % och med längre behandling med medicinering ökar chansen. Jag är ständigt rädd för att cancern spridit sig, att smärtan i sidan, huvudvärken, värken i ryggen, mitt dåliga minne, ryckningen i fingrarna mm är tecken på cancer.....och samtidigt har jag lärt mig att leva varje dag. Skjut inte upp något, njut av livet, ödsla inte energi på saker som egentligen inte betyder något. Tillbringa tid med nära och kära, skicka ett sms, ring, träffas...en dag är det för sent och jag vill inte ångra mig den dagen. 
Vi avslutar 2017 med en härlig julafton med familjen och idag, årets sista dag firar vi med min syster och hennes familj.

Jag: har fortsatt med mitt lilla företag och det går bra, eller precis så bra att jag kan ta ut en hygglig lön för det arbete jag gör. Periodvis ca 4 månader/år är det ytterst hektiskt men de andra månaderna jobbar jag ca 4 dgr/vecka och så kan jag ta ledigt alla lov så jag får vara med prinsessan. Jag har kunnat läsa en hel del böcker detta året och så har jag hittat till Spotifyvärlden :) Min Orangerietgrupp är fantastisk, vi är sex mammor som träffas regelbundet för att diskutera olika böcker och det är så givande, naturligtvis fortsätter vi 2018 och har en träff inbokad redan i januari.
Maken: har bytt jobb och trivs alldeles förträffligt på nya arbetet och han är både lugnare och gladare och mer hemma än tidigare. Han har byggt in vårt uterum så det blev så bra, jag är jättenöjd, ja han också.
Äldsta prinsessan: fortsätter sin utbildning till sjuksköterska och gjorde en resa i somras som gick till Tanzania där hon jobbade 7 veckor på ett sjukhus. Åh vad jag saknade henne men vilka erfarenheter hon fick av att leva och bo där så länge, de problem som finns här hemma bleknade i jämförelse med att barn dog för att föräldrarna inte hade råd med antibiotika.......
Sonen: kom in på sin drömutbildning och flyttade till London i augusti tillsammans med sin flickvän och trivs alldeles utmärkt, jobb fick han också så att han kan komplettera sitt studielån.
Yngsta prinsessan: som numera är det enda barnet som bor hemma på heltid, har börjat på en ny skola. Det fungerade dåligt på den förra och det blev ohållbart. Hon fortsätter med sin KungFu träning och har precis graderat och fått sitt första svarta streck på sitt röda bälte. Hon går på teater och dans och har börjat läsa kinesiska. Om två veckor blir hon tonåring.

Det roligaste, utan någon speciell ordning: 
De dagar och tillfällen vi är samlade allihop i familjen
Umgänge med släkt och vänner
Semesterresor, stora och små
Londonbesök
Att sonen kom in på sin utbildning
Londonbesök
Att jag fortfarande kan ha mitt företag
När äldsta prinsessan kom hem från Tanzania, vi stod på Kastrup och fick äntligen krama henne igen
Sound of Music besöket med make och yngsta prinsessan
Semester på Kreta med min syster och hennes familj




Det sorgligaste:
Min väninna fick tillbaka cancern och dog. Jävla skitcancer som gör så mycket elände.

Inför 2018 har jag bara en enda önskan: att vi får vara friska allihop!

Gott nytt år till er alla!