Ute igen

Usch, det där röret man körs in i vid en Magnetröntgen :( inge kul alls. Det gäller att blunda, lyssna på musiken i hörlurarna, andas lugnt och INTE tänka på vad som händer om maskinen går sönder (det finns en knapp som man kan lösgöra bristen med och sen dra ut den för hand om det nu skulle bli ett elavbrott:)) 30 minuter sen var det klart. Onkologen får svaret om ca 1 vecka och sen får jag det väl på något sätt via telefon eller besök. Vill helst inte ha en kallelse dit. Rädd och faktiskt ganska skräckslagen inför svaret. Jag är inte orolig på samma sätt som för 1 år sen men samtidigt är jag rädd för att slappna av, tänk om de hittar något!!!!! Inte ovanligt med återfall och spridning och nu har jag ju klarat mig i 2 år och 7 månader, om man räknar från operationen då knutjäveln togs bort, efter 3 år minskar risken. Det är så många som fick cancer samtidigt som jag som är sjuka igen. Ska jag verkligen klara mig? Kan jag ha sån tur? Ni förstår att det gurglar runt ordentligt i huvudet på mig
Efteråt cyklade jag hem och åt en god frukost, satte på datorn och har tittat på de avsnitten jag missat av Barnmorskan i East End. Helt slutkörd, psykiskt slut i hjärnan.

Lite foto från trädgården